Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1867, sida 3

nationalrådet: öfverste Slesli samt för ständerrådet: d:r Blumer. Församlingen har först sysselsatt sig med den allmänna berättelsen om landets tillstånd, som förbundsrådet årligen föreligger. Af denna perättelse framgår, bland annat, att Schweiz vid nästa års början skall hafva förändrat 150,000 gevär till kammarladdningsgevär, och sex månader derefter åter 50,000. Deremot har man ännu icke fattat definitivt beslut om modellen till de nya kammarladdningsvapen, hvarmed krigshären skall förses, i det den nedsatta kommissionen funnit åtskilliga fel vid repetitionsgeväret efter Winchesters system, på hvilket man först hade tänkt, och man gör nu försök med det Spenerska repetitionsgeväret. I ett af sina första möten antog nationalrådet ett redan under förra sessionen behandladt lagförslag om behandlingssättet af förändringar si författningen. Enligt detta förslag kunna 50,000 röstbesräittigade medborgare när som helst fordra, att det skall föreläggas det schveiziska folket till omröstning huruvida det önskas en revision af författningen. Nationalrådet har emellertid förhandlat öfjver frågan em införande af metersystemet i mått, mål och vigt, och biträdde, i mötet den 8 dennes, det af ständerrådet under förra sessionen fattade beslutet om att uppmana förbundsrådet att framlägga ett lagförslag derom. Chefen för det schweiziska postväsendet har förelagt ständerrådet ett förslag om förändring i den portofrihet, som varit tillerkänd åtskilliga myndigheter. I stället för den vanliga portofriheten skulle myndigheterna erhålla ett visst belopp i frimärken. Så skulle förbundsrådet få 150,000 fres, och hvarje kanton ett belopp, som svarar mot 10 cent. för hvarje individ af kantonens befolkning. Förslaget är stödt derpå attportofriheten frestade till missbruk och var besvärlig för poststyrelsen. TURKIET. Enligt berättelser från Kandia, som gå till den 6 dennes, skulle nästan alla sphakiotiska distrikter hafva underkastat sig och aflemnat sina vapen. Den 5 hade turkiska trupper landstigit i Castelfranco och den 6 slagit insurgenterna, besatt flera byar och tvingat motståndarne till flykt. Under förföljandet hafva de turkiska trupperna besatt de högsta punkterna af de sphakiotiska bergen. ,Insurgenterna äro — så heter det i en korrespondens — nästan fullständigt sprängda från hvarandra och flydda i bergshålor, der de blokeras. Afväpnandet af de flesta distrikter säges gå framåt med ett för turkarne lyckligt resultat, och 5,000 gevär lära redan vara aflemnade Den 7 dennes hade man väntat att landstigningstrupper från två andra operationskårer, hvilka framryckte från landsidan, kskulle kunna förena sig i Sphakia. Dagens post. ÖSTERRIKE. Stort uppseende väcker i Wien en depesch, som preussiske gesandten vid österrikiska hofvet, baron Werther, skall hafva meddelat grefve Bismarck med anledning af kröningsfesten i Pesth. (Se ett af dagens telegram, enligt hvilket preussiska regeringen förklarat depeschen för oäkta.) Dokumentet offentliggjordes först i den legitimistiska Gazette de France, men ehuru kommen ur denna osäkra källa, har den dock väckt obehaglig sensation i Wien. Daterad den 18 Juni, är den föregifna depeschens innehåll följande: Baron Werther berättar, att det under vistelsen i Pesth varit hans hufvuduppgift att iakttaga folkets sinnesstämning i Ungern, och att denna onekligen för ögonblicket är gynnsam för det habsburgska huset; emellertid förekommer det honom sannolikt, att denna välvilja lätt kan slå om, samt att det dualistiska systemets vidare utveckling i hvarje fall skall försvaga Österrike. ,,De underrättelser, låter depeschen Werther säga, ,,som jag emottagit om sinnesstämningen i det inre Ungern, hafva öfvertygat mig, att inom alla samhällsklasser råder mycker sympati för och tacksamhet mot Preussen... Tyskösterrikarne äro icke omtyckta af ungrarne, som anse Preussen för sitt framtida värn mot den österrikiska herrsklystnaden. — Neue freie Presse förklarar, att om icke kabinettet i Berlin på det bestämdaste dementerar denna depesch, bör österrikiska regeringen icke ett ögonblick vidare tåla, att baron Werther uppehåller sig i Wien. Kejsarinnan Charlottes (Maximilians gemåls) tillstånd skildras som hopplöst, och läkarne hafva förklarat, att hon ej skulle uthärda en resa till ön Walchera. Den största öfverspänning omvexlar med fullkomlig slapphet och apathi. Underrättelsen om kejsarens död, som meddelades henne med yttersta försigtighet, gjorde på henne icke det ringaste intryck. TYSKLAND. Med anledning af en artikel i ,Berlingske Tidende anmärker Berlinertidn. Nationalzeitung, att den förra indelningen af de slesvigska valkretsarne framkallade ett resultat, som icke motsvarade det verkliga talförhållandet mellan de begge nationaliteterna. Af 4 riksrådsmedlemmar blefvo nemligen två danska, ehuru det danska elementet blott består af 160,000 utaf hertigdömets 400,000 innevånare. Der