Göte borg den 10 Juli. Rörande den af regeringen tillsatta komitt för undersökande af rikets fästningsbyggnader, yttrar Aftonbladet: -En bland den sednast församlade riksdagens markligaste företeelser var det förkrossande misstroendevotum, som drabbade krigsjörvaltningen med anledning af dess tillgöranden i och för fästningsbyggnaderna, och specielt fästningsbyggnaderna vid Carlskrona. Det hade blifvit upply — bland mycket annat — att man, till skydd för ett af inloppen till nämnde sjöetablissement, hade med stor kostnad å Kungsholms fästning uppfört bepansrade batterier, men att, då fråga uppstod om deras bestyckning, det befanas att embrassurerna på sin höjd tilläto anbringande af 12eller 18-pundiga kanoner i dessa batterier, hvilka borde ha varit beräknade för det svåraste artilleri, som kunnat åstadkommas. Man torde erinra sig, från början af detta år, huruledes chefen för fortifikationen sökte urskulda sig, för hvad som sålunda kommit i dagen, genom att skjuta skulden på gehålltygmåstaren, som ej har befattning med sjöfästningarnes bestyckning, likasom han ville ua ansvaret med aiseende på en annan amnärkning mot batterierna på en civilingeniör, som ännu mindre har någon bestämmanderätt med afseende å dylika arbeten. Då riksdagen, med anledning af dessa och andra förhållanden, fann sig böra vägra allt anslag för nästkommande år till rikets fästningsbyggnader, med undantag af en obetydlig summa till Carlsborg, nätt och jemnt tillräcklig till underhåll af den person i kan afskedas, borde det klander och misstroende, som dessa beslut innebar, i första rummet hafva drabbat den departementschef, på hvars föredragning dessa ärenden blifvit eller borde hatva blifvit afvjorda. Det uppenbarade sig någon tveksamhet, till och med hos de med statsmaskineriets mekanism temligen förtrogne, i afseende på hvilken departementschef man här eg gen hade att hålla sig till. Då grefve IIenning Ilamilton, t. ex., kastade vigten af sitt anscende, sitt inilytande och sina vältaliga