Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1867, sida 1

110292.1J JAMES SIHCIAIT G SVIN Bref. (Till red:n af H.-T.) London i Juni 1867. En besynnerlig sommar denna. Likasom vintern i England utmärkte sig genom köld, snö och högst ombytlig väderlek, så har våren i år varit högst ombytlig. I slutet af April och i början af Maj en värme, som endast Juli och Augusti kunna uppvisa; derpå snö och hagel, hvilket inträffade t. o. m. så sent som d. 22 Maj, den stora Derbydagen, då kappridningen pågick under snöfall, så att marken var hvitklädd midt på dagen. Sedan dess hafva vi nästan endast ett par dagar sett solen; qvällarne och nätterna äro kyliga, ja ibland rätt kalla. Man påstår att det är helsningar från norden, ty ostanvinden håller jemnt uti. På grödan och rotväxterna har denna f väderlek ej gjort någon skada, ty öfverallt låter utsigten för skörden mycket godt, men odlarne af trädgårdsväxter — och den odlingen pågår numera i mycket stor och rationell skala — hafva lidit otroligt, ty ej anande nattfroster i Maj, hade de redan utflyttat sina matnyttiga plantor, och sågo dem på en natt förstörda och månaders arbete förloradt. Hade vi ej Frankrike, Portugal, Algeriet och Malta att lita på, skulle priserna varit mycket uppjagade. Nu äro de visserligen höga, men tillgång finnes dock af allt hvad man kan önska sig. Nästan alla smultronplantor fröso bort, så att en bekant till mig, som eger en plantering om omkring åttio (80) tunnland, ej får 100 kanner detta år. Detta är en stor förlust; bevisande tillika den skala, hvari allt här bedrifves, då en man af de tusen, som förse marknaden, kan ensam odla så mycket. Apropos det, vill jag nämna, att den stora fröfirman Carter Son, utom annat har rädisodling, allenast för frö, på öfver 120 tunnland! Vinbär, vindrufvor och de ädlare fruktträden bafva ock lidit, ty blomningen var just verkställd då frosten kom. Fastän himlen är ständigt mulen, hafva vi dock, i dag den 22 Juni, ej regn och precist behöfligt är det ej, till och med ej önskligt, emedan den rika skörden pågår och slutas nu som bäst. På länge har man ej haft en dylik att uppvisa, och längden af växten lärer vara högst ovanlig. Här rustas nuaf alla krafter att emottaga de till besök inbjudne frivillige skarpskyttarne från Belgien. Som man vet, var i fjol en stor mälskjutning anordnad i Briissel, hvartill alla nationers skarpskyttar voro inbjudna. Engelsmännen begagnade sig deraf i stor skala, och blefvo på ett sådant sätt emottagna, att de aldrig hade väntat något dylikt. Man inbjöd då Belgierna till ett kontrabesök i år, och då denna inbjudning, i våras förnyad och antagen, synes föranleda till en ster samling, har man beslutat göra emottagandet så lysande, att England aldrig uppvisat något dyligt. Sedan man utfärdat inbjudning att subskribera medel härtill, och låtit påskina hvad man ämnade åstadkomma, samt att man dertill behöfde minst 10,000 L (rmt 180,000), utom hvad deltagarne i de allmänna festerna skulle kontribuera, har nu resultatet blifvit sådant, att man, sedan prinsen af Wales villigt lofvat vara hederspresident i komitten, kunnat uppgöra programmet samt afsända inbjudningar, ej allenast till de redan inbjudne, hvilka lära anlända till ett antal af öfver 1,000, utan ifven till den belgiska kungliga familjen, som lofvat komma, samt derjemte till belgiska ministrarne, generaler och borgmästare m. fl., äfvensom till fransyska och hol— a AA