Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1867, sida 2

kaptenen, hvars berättelse i korthet var att han på höjden af ofvannämnda ö blif vit äntrad af kaparen, att allt af värde borttagits, fartyget borrats, att styrman nen och en man blifvit ihjälskjutna samf de öfrige fastbundna vid masterna för att följa det sjunkande fartyget till botten. I detta tillstånd hade de räddande funnit dem och hade det genom förenade ansträngningar lyckats att göra fartyget tätt. det tillhörde rederi i Cette. Kaptener tackade på det innerligaste för den hjelp han erhållit. Då sir William frågade honom hvad han vidare behöfde, utbad han sig en man till styrman jemte några instrumenter, hvilket han äfven erhöll, hvarefter han återvände till Cette, för att efter en fullständigare reparation åter anträda den så obehagligt afbrutna resan till Brasilien. Vid middagstiden erbjöd gunrummet en ganska högtidlig anblick. Åfarinsoldater och matroser voro uppställda rundtomkring med skarpladdade gevär, alla officerare och manskap, som skulle tjenstgöra vid den tillstundande krigsrätten, voro klädda i parad. I kajutan gick sir William, iklädd stor uniform, fram och tillbaka, samtalande med sin passagerare; hans redbara öppna anlete var allvarligt och de öfverlagda ord han yttrade kunde sägas utgå från hans själ. — Min unge vän — fortsatte han långsamt och eftertryckligt, under det han öfversatte somliga ord på flera språk, tills den unge mannen fullkomligt fattat dem, jag säger eder, att det ej är första gången, som jag varit, så att säga, sliten åt