Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1867, sida 2

honom alltid vänskap och lydnad, hvar han förde befälet. Sir William promenerade på fregattens halfdäck vid sidan af en ung främling, hvilken han godhetsfullt tillåtit medfölja som passagerare från Malaga till Algier, och oaktadt den betydliga skillnad i åldern mellan de samtalande, antydde dock det lifvade ehuru på sammanblandade språk förda samtalet ett intimare förhållande mellan dem båda. — Sekonden mr Thomson, uppkom nu på däcket och emedan han åtföljdes af stevarden, som anmilte att middagen var färdig, begåfvo sig alla tre ner i gunrummet, hvarest cn äkta engelsk måltid var uppdukad. Då deserten intogs och samtalet var som lifligast, yttrade doktor mr Schmith, vändande sig till chefen: — Sir! med anledning af ett vad mellan mig och löjtnant M Vey skulle jag bedja eder säga mig, om ej edert lifvade samtal straxt innan middagen med er gäst afhandlade segling, manörrering eller dylikt? — Min bäste sir, — svarade sir Wil liam, — alldenstund jag ej förmodar at min vän har något emot att jag offentlig: gör vårt samtal, så vill jag verkligen medge att vi voro inbegripna i en ganska intres sant disput angående lustjakter och dera: skötande. Jag skall med anledning hära säga eder mina herrar, att vår vän hä är en stor seglare samt, hvad mera är kunnig i och intresserad för detta ange näma tidsfördrif. — Jag fruktar verkligen, att sir Willian för högt uppskattat mina kunskaper häri men att jag af hela min själ intressera mig för segling, isynnerhet på lustjakter