Dagens post. Den utländska pressen har utsändt en tidningsanka, som en tid flugit kring verlden, men nu först blifvit ertappad. Den svarsadress, som blifvit lagd i Berlinerstudenternas mun, äfvensom det genmäle dertill, som skolat afgå från studenterna i Strassburg, och hvilket sednare i går var infördt i H.-T. — hela denna skriftvexling är uppdiktad. . Den verkliga Berliner-adressen är i olikhet med det exemplar af räbet i anda och ton, som blifvit insmuggladt i ,, Augsb. Allgem. Zeitung — hållen i en mycket vänlig ton, lydande sålunda: Franska bröder! I sannt ädel anda hafven J uti de dagar, då ett olyckligt krig hotade våra folk, tilltalat oss med fredens ord, ädla ord. Med beslutsamhet förnekaden J de egoistiska frihetstiendernas eröfringslystna tendenser. Iafven tack härför! Utomordentliga förhållanden hafva hindrat vår högskola att svara Er förrän nu. Krigets moln äro skingrade, freden synes s, krad. Likväl måste vi äfven nu — delande Edra åsigter — förklara, att det är tid för folkengatt äfven höja sina röster, der det gäller det högsta, heligaste goda, samt att, för det i frihet förenade Tyskland och för det fria Frankrike, det aldrig kan finnas något verkligt skäl att gripa till vapen mot hvarandra. Kriget var redan ofta despotismens källa; folkens intresse fordrar fred; arbete och vetenskap vinna terräng under fredens välsignelser — detta är vår strids arena. Franska bröder! Låtem oss, enligt den bildade ungdomens höga kallelse, ifrigast eftersträfva att förskaffa dessa idter beaktande — då hörer framtiden oss till. Mottagen vår hjertliga helsning! Må detta första utbyte af våra idter vara början till en själsförbindelse mellan den bildade ungdomen i Tyskland och Frankke