Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1867, sida 2

ken skulle haft till ändamål att förbereda ett uppror. Neapel cirkulera de förut omnämnda för den tilltänkta romerska insurrektionen utgifna obligationerna. De äro på grönt papper, och i de fyra hörnen stå valörerna. Midtuti står: ,, Understöd för den romerska insurrektionen. Nederst står underskriften: För kommitöen: Malin Nontecchix. På baksidan läses: ,Betalbar efter Roms inträde i den italienska enheten. Flera af de romerska emigranter, som vistats i Neapel, hafva begifvit sig derifrän. Man tager på de flesta håll för alldeles gifvet, att en insurrektion i Rom förberedes. Måhända likväl, att uppgörelsen af den luxemburgska frågan gjort ett streck i räkningen! Den kommission, som parlamentet tillsatt, för att undersöka tillståndet på Sicilien, har ankommit till nämnde ö. FRANKRIKE. Huru mycket publiken sysselsätter sig med uppskjutandet utaf den preussiske konungens resa till Paris framgår af de många tidningsartiklarne och telegrammen om denna sak. Man kommer t. o. m. fram med den egendomliga suppositionen, att kejsar Napoleon gerna vill föranstalta en vänskaplig sammankomst mellan kejsaren af Österrike och konungen af Preussen (om hvilka det förut hetat, att de icke samtidigt skulle besöka Paris), samt att derföre det preussiska besöket är uppskjutit intilldess kröningshögtidligheterna i Pesth äro förbi. ,,Indep. belge uttalar den åsigten, att den skiljnad i ceremonielet, som iakttages med afseende på en konung och en kejsare (?), har gjort det önskligt för kejsar Napoleon att mottaga dem hvar för sig. Men alla dessa origtiga gissningar om etikettsfrågor förtjena långt mindre uppmärksamhet, än det kända faktum, att på sista tiden ett synbart närmande egt rum mellan kabinetten i Paris och Petersburg, hvilket man vill tyda som en öfverenskommelse i den orientaliska frågan. Flera af de officiösa franska tidningarne hafva redan med mycken erkänsamhet omtalat ryske ambassadören, baron Brunnoits, hållning på konferensen i London. Det förtjenar äfven att anföras, huru ,,Moniteur af den 21 dennes framhåller en fraterniseringsfest, som egt rum på redden af Brest mellan franska och ryska sjökadetter. Berättelsen härom lyder så: Fregatten Svetlana, det ryska kadettskeppet, har i några dagar legat till ankars på Brests redd. De franska sjökadetterna begagnade genast tillfället för att inbjuda sina kamrater till en bankett ombord på franska skeppet Borda. Skeppet var prydt med vapentrofter samt anska och ryska flaggan, och inalles voro 300 gäster samlade. Cheferna för begge kadettkårerna utbragte den franske och ryske kejsarens skålar, som druckos med entusiasm. Den hjertligaste och muntraste stämning rådde vid denna fest, som skall efterlemna de behagligaste minnen för de unga männen vid de begge marinerna. Den 21 dennes skedde den prisutdelning, som Årligen eger rum af det ypolyeckniska sillskapet i Paris till de utmärktasto lärjungarne af de utaf detta sällskap stiftade och ledda Aftonoch Sönlagsskolorna. Undervisningsministern höll id detta tillfälle ett tal, i hvilket han önskade landet lycka till de stora framsteg, som blifvit gjorda i undervisningsväsendet, specielt i hvad angår de mångfaldiga skoor, som blifvit öppnade för fullvuxna. I sitt tal visade Duruy huru icke allenast mtalet af lärjungar alltjemt ökats, utan ut äfren i afseende på kunskapsmåttet isat sig ett glädjande framåtskridande. s3å anföres ur den officiella berättelsen sver undervisningen för fullvuxna i ett af lepartementerna: ,,Den 5 Mars 1865 skedle en skriftlis pröfning i alla lärokurseria. Frågorna voro inlagda i förseglade maslag, hvilka först öppnades i sista ögonlicket i närvaro af borgmästaren, pastorn ch andra honoratiores. Af 1,267 uppatser, som aflemnades, voro 371 felfria. )en 11 Februari 1866 uppgick antalet af le ingångna svaren till 4,480, hvaraf 980 oro utan fel: den 27 Febr. 1867 inlemades 5,128 svar, af hvilka 1,409 utan el. Det var uteslutande sabriksoch ordbruksarbetare, som underkastade sig enna pröfning. För närvarande finnas Frankrike 32,383 aftonskolor, i hvilka f 40,000 lärare undervisas 830,000 fulluxna personer, som förut ej erhållit nåon undervisning. På ett är har lärjunarnes antal ökats med 235,000. Ganska ånga lärare undervisa utan någon erittning, och 9,000 af dessa lärare hafva o. m. sammanskjutit 235,000 fr. för ankaffande af den oumbärliga nndervisningssaterielen. Men i 10,000 kommuner hafva ommunalråden ansett som en hederspligt AAAgnn E