Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1867, sida 2

vVUUUDLS UVI ÅL( Måhj. Inom mekaniken gäller lagen: ,,att man bör söka vinna högsta möjliga verkan med minsta möjliga krast. Denna lag gäller ock för samhällets lif. Att för ett visst ändamål använda större kraft än som crfordras, är en misshushållning med kraft, som bör undvikas. Att äga krafter till sitt förfogande, men icke använda dem rätt, så att högsta möjliga verkan följer af deras bruk, vittnar om bristande anordningsförmåga eller slapphet i ledningen. Det lider intet tvifvel, att ju inom de Europeiska staternas lif oerhördt mycket kraft förspilles på ämbetsoch tjenstemanna-området, ja, man kan utan öfverdrift säga, att en god del af samhillets högsta andliga lifskraft går på detta område förlorad. Detta sker på tvåfaldigt sätt: dels derigenom att samhällsinrättningarnes mekanism är alltför invecklad och tung; dels derigenom att krafterna icke tagas tillräckligt i anspråk, hvarigenom de slappas och förslöas. Dertill kommer att krafterna äro så ojemt fördelade, att en del anlitas alltför mycket, hvarigenom de i förtid uppnötas och förslitas, under det andra kunna vara så godt som overksamma. Samhället lider härpå i dubbel mån: först och främst derigenom att det obehörigt betungas för underhållet af sina ämbetsoch tjenstemän, samt för det andra, emedan många goda krafter af intelligens och bildning icke rätt ingå i det helas lif, till egen och allmän båtnad och välfärd. Ambetsväsendet fördelar sig i det civila, kyrkliga och militära. Det civila tördelar sig åter i hvad som tillhör: lagskipningen och förvaltningen. — Öfverallt möta invecklade former, onödiga bestyr, förlösande af individuella krafter. Rättsförhållandet mellan individernainom ett ordnadt samhälle äro visserligen af mångfaldig art; men dock icke flera och svårare, än att de kunna sammanfattas uti enkla och tydliga lagar, hvilkas kunskap bör stå alla medborgare öppen. Tillatt tolka dessa lagar behöfver man alltså icke ovillkorligen tillhöra något visst skrå, ehuru naturligtvis en speciel lagkunskap här erfordras. Domstolarne — der tvisterna medborgare emellan fredligt slitas och lagöfverträdelser hänföras till sina straff-kategorier — böra alltså äga män, som utreda tvisten, ransaka brottet samt hänföra hvarje fall till sitt rätta lagrum. Ju mindre samhällsordningen ingriper i de enskiltes fria verksamhet, hvarigenom brott skapas, ju tydligare och bestämdare lagarne äro och ju mera ett folks rättsmedvetande utvecklas — dessa mindre tages domstolarnes mellankomst i anspråk. Den egentliga förvaltningen fördelar sig i en mängd grenar och kräfver en massa af krafter, desto flera, ju mindre folket erhållit vana att styra sig sjelft inom kommunerna. I den mån åter, som den kommunala sjelfstyrelsen utbildas, skola en mängd ärender dragas ifrån stats-styrelsen, hvarigenom också formerna för den sednare kunna förenklas. Hit hör också vigten deraf, att ej för underordnade göromål, såsom renskrifning, referater, m. m., använda krafter, som kunde bättre användas och som nu göra de mekaniska arbetena alltför dyrlejda. Inom kyrkan erfordras stora reformer, för att komma till det mål, att hvarje kraft fullt användes för sitt ändamål. Nu finnas många exempel derpå, att prester uppbära stora inkomster för mycket litet! arbete, eller ock för arbeten, som kunde mot ringa ersättning utföras af en vanlig skrifvare. Ingen gren af ämbetsmannaväsendet absorberar dock så många krafter, utan att de bära någon frukt, som militärväsendet. Staternas omedelbara och medelbara förlust derpå är oerhörd. Också kunna orsakerna till de flesta europeiska staters hämmade eller försenade utveckling till! nio tiondedelar tillskrifvas deras s. k. försvarsväsen. Det är dock ej blott inom den allmänna statsförvaltningen, som denna misshushällning med ett solks dyrbaraste egendom: dess andliga krafter, är rådande; den finnes äfven i ganska hög grad inom kommunerna. I Sverge gäller dock detta hufvudsakligen blott i fråga om städerna, emedan förvaltningen i landsbygdens kommuner oftast bestrides utan allt aflönadt biträde, hvilket ofta är en brist. Vi anförde i Fredagens blad några siffror ur grefve A. Posses motion, hvilka tydligt lägga i dagen ofvannämnda misshällning. Fran i alla städer, både större och mindre, skulle t enahanda erfarenhet kunna åberopas. 1 IIvad blir nu följden för samllället aflt ere hannac Uan C3 att han Inannt lIöunvda