TOREADOREXL). Novell af — Hackländer. (or ersättning af Sigfrid Nyberg.) -Nej, jag uppfylde min moders och don Bartolomeos önskan, och, — emedan jag ej hade något hopp för framtiden. Klinga, klinga, min pandero, Men på annat hjertat tänker, sjöng hon halfhögt för sig sjelf, men spratt hättigt till efter en paus, lade sin hand på hans grofva rockärm och sade: — Jag känner mig i dag så glad och uppriktig, att jag will säga dig huru mycket det skulle gl:ådja mig att se dig derborta bredvid mig. — Men i en annan drägt? — Det will jag inte förneka, — och då skulle jag prata med dig och glädja mig lika mycket åt dina anmärkningar som åt den glänsar de corridan. — 0, fortfor hon, hvarvid en skugga fördystrade hennes ansigte och hen tryckte sin högra hand mot hjertat, — det är ofta så öde, tyst och sorgligt här inne, att jag våldsamt öppnar min själs alla dörrar för att släppa in så myck!t ljus och luft som möjligt. — Dörra rne till din själ och till ditt balkongföns ter? i — Ruiz? — För : att hssna till nattliga serenader, fortfor han och andades tungt, jas 4) Se H.-T N:o 116.