Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1867, sida 2

ades. PA mindre än 36 timmar var halfa summan indrifven, ministören afsattes ch ersattes af en ny; den 26 satte sig Marquez i marsch mot Puebla med 4,000 nan och lemnade regeringen i händerna vå finansministern Vidaurri. Hela beolkningen i hufvudstaden var i bestörting. De utländska representanterna församlade sig, men vidtogo inga åtgärder ör att skydda folket mot Marquez tilltag. Londonoch South-America-Bank pressales på 50,000 piaster. Af den franske umbassadörens, Dano, fruutpressades 8,000. Då ambassadören protesterade häremot, i det han fästade uppmärksamheten på sin ställning, tillbakavisades han med det besked, att denna krigsskatt icke uttogs af honom, utan af hans fru, såsom infödd mexikanska. En spansk undersåte, Barmcjilla, fick sitt hus omringadt med trupper, intilldess han utbetalt den fordrade summan. Familjen Runon Gallardo behandlades på samma sätt. Man tillät icke folket ens att förse sig med proriant, man hotade det t. o. m. på allvar med att afskära vattenledningarne, och de blefre således i ordets egentligaste mening af hungersnöd tvungna till lydnad. Men Marquez nöjde sig icke med dylika pressningar; hvarje husegare tvingades att betala hela hyresbeloppet för en månad, och hyresgästerna fingo betala en half månads. Då Marquez begaf sig till Puebla, hade han 4,000 man och 100, 000 piaster med sig. Han framryckte i ilmarscher, men upphann ej staden, innan han angreps och blef slagen på flykten af Porfirio Diaz. Marquez sjelf undkom med knapp nöd, men måste lemna sin kassa, sina kanoner och sin ammunition till fienden samt flydde med några ryttare till Huamontla, hvarifrån han skall söka undkomma till Vera-Cruz. Det synes otvifvelaktigt, att kejsar Marimillan skall blifva tillfångatagen i Queretaro. Som man vet, hafva sednare underrättelser meddelat, att han flytt derifrän. Guvernören Gomez, från Nuevo-Leon, erhöll från Escobedo ett bref, i hvilket sades, att hufvudqvarteret var i Queretaro, samt att kejsar Maximilian önskade underhandla. Den sistnämnde hade sändt biskopen till Escobedo, men denne vägrade att mottaga underhandlaren. Derefter afsände han tre kommissarier till Juarez Dessa kommissarier skulle söka utverka hufvudmännens för det kejserliga partie säkerhet till lif ech egendom, men mar tager för gifvet, att Juarez på sin höjc skall medgifva, att de få lemna landet.