Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1867, sida 3

(Imsändt). llaru bör en prest förhålla sig i anseende till vår tids religiösa frågor? Både inom litteraturens och lifvets områden äro de religiösa frågorna en tidsfråga. En reformation — låtom oss icke säga hotar, utan — förestår vår SvenskLutherska kyrka. Vi se förebud dertill ifrån alla håll. Mången dogm ifrån ortodoxins tidehvarf har i vår tid börjat, om icke motkämpas, dock kritiskt och spekulativt behandlas af den teologiska vetenskapen. Och inom det praktiska området höja sig många röster, och ännu flera tysta önskningar förefinnas, som fordra, att många af våra kyrkliga ceremonier böra omarbetas och göras tidsenligare. Lätom oss icke blunda för tidens fordran! Den är rättvis, den måste och skall hafva sin rätt. En strid förestår. Men må vi icke rusa blindt framåt, utan att noga begrunda stridens utgångspunkt eller dess mål! — icke drifvas hit och dit och intagas af hvarje nyhetsmakeri, hvilket ofta endast förer otro och gudsförnekelse i skölden! Men låtom oss ej heller stå såsom en förmur mot allt framåtskridande, en mörk liga från forntiden, som endast ser på egna fördelar, egna intressen! Vi äro inga hemliga ordensbröder, utan samhällets lönta tjenstemän. Ofta höres från vårt läger den klagan, att om vi släppa efter på en sida, så är hela gärdet uppgifvet. ,,Få de bort Annandagarne, så vilja de detsamma med Söndagen — deraf dessa ytterligheter, som kämpa mot hvarandra. Talas om någon jemkning å de mera liberales sida, så stämplas dessa bemödanden såsom ,kyrkofiendtliga tendenser, de konservatives fasta anslutande till det gamla benämnes ,ljusskygg pietismt. Men det är väl icke så farligt å någondera sidan, som det låter. Gud ske lof, kristendomen hvilar icke på våra skuldror, den står icke eller faller med oss, utan den hvilar på egen säker grund, på klippan Kristus. Icke blir skolan ,,hednisk, om presterna icke äro sjelfskrifna ordförande i skelråden, icke blir verlden mera brottslig, mera syndig, om dödsstraffet upphäfves, denna ,blodfläck på civilisationens panna, eller Annandagar och Helgondagar indragas. Nej, blifver upplysningen hvar mans, får medborgerligt förtroende något värde, då behöfver folket intet andligt förmynderskap, inga blodiga lagparagrafer! Låtom oss icke ställa oss gent emot menskligheten, utan vara dess lifvande