Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1867, sida 2

station till station kommer den kejserliga (7 kavalkaden att eskorteras af ett talrikt beridet banderium. Om kröningsornaten berättar Pester-Correspondenz: Kejsaren bär en röd, med guld rikt broderad dolma, ungerska pantalonger af samma slag, 1 ljusgula stöflor; vidare den blå kröningsmanteln med kort krage, under densamma s det stora gyllene-skinns-bandet och om lie halsen gyllenc-skinns-orden; på hufvudet si kronan och om lifvet bältet med den helige Stephans svärd. Skymmeln, som kej-o saren skall rida, har guldbeslaget betsel-vi tyg; det långt nedhängande scabraket, li: iksom betseltyget, är utsiradt med dejts: skilda komitaternas vapen i miniatur: hästens man är inflätad med guldtrensar r. 0. s. v. vy FRANKRIKE. ft Många af de franska tidningarne mot-v ätta sig de fredsdemonstrationer, som sket i Frankrike. ,Pays yttrar härom: , Låtom oss akta oss för att icke visa en lika stor entusiasm för freden, som vi nyligen h visade för att börja ett krig. Det skulle eljest I I lätt kunna inträffa, att man i utlandet su trodde oss hafva spelat en komedi, samtln att man icke härnäst skulle tro oss, då vill änvisade på rdet. Häruti ligger en ss stor fara. Vi önska att Frankrike i detta ögonblick måtte tänka på sordna dagar och på all den orätt, som det har skäls att beklaga sig öfver. Frankrike utan öfverspändhet, utan passion sägals Europa: ,Staternas inbördes sålllning har förändrat sig sedan 1815; jag har gifvivll bevis på, att min politik är oegennyttig och lojal, att endast den är egnad för sör-Ja svaret af civilisationens och rättvisans stora intressen, och endast hotandetle af dessa intressen skulle sätta mig i lågor och förmå mig gripa till vapen Europa skall derföre äf på hota mig, att hava mil ningar på de punkter, der ( äro svagast till försvar. För detta priss . 1 1 fe skall man hafva fred, emedan äran råder dertill och emedan landets intressen kräfva detk. Men Luxemburg är endast en at de fästningar, som hota Fr ike! Och 1 .Pays fortsätter: ,,Då vi så högt ropal på fred, skulle ju verlden tre, att vi frukta för kriget. Frankrike skulle frukta ett krig, Frankrike, som har så mycket att fordra upprättelse för, Frankrike, hvars hjerta ännu är sammanpressadt af minnena från 1815, och som aldrig glömmer . sina segrar eller sina nederlag, hvarken Jena eller Waterloo, Frankrike skulle fordra fred till hvarje pris? Vi skulle önska, det vi kunde meddela alla de bref, som ingå till oss. Mairen i ett landt-distrikt skrifver till oss: ,, massan af folket känner instinktmässigt, att det beror på något mera än utvecklingen af de materiella in-. tressena, då Frankrike skall häfda sin ställning i verlden. Folket eftersträfvar oemotståndligt våra naturliga gränser. IIvarje politik, som går ut på att utvidga vårt lands nuvarande gränsor till Rhen, är på förhand försäkrad om, att hela franska folket skall som en man understödja denna politik till det yttersta. Det är ett långt asstånd från utrynmingen af fästningen Luxemburg till Ichengränsen! Konferensen i London synes i luxemburgska frågan hafva kommit till ett resultat, som motsvarar den basis för underhandlingarne, som var antagen före konferensens sammankallande och som vi förut meddelat. Luxemburg skall fortfarande tillhöra Holland; fästningen skall utrymmas af preussarne och raseras; i storhertigdömet skall endast en så stor truppstyrka hållas, som är nödvändig för ordningens upprätthållande, och Luxemburg skall neutraliseras under stormakternas garanti. Således neutralisering! Under samma garantier blefvo på sin tid vissa delar af Savoyen medupptagne i den neutralitet, som tillförsäkrades Schweiz. så länge ingen rörde vid denna garanti, Istod neutraliteten fast nog, men då garantin år 1859 skulle utstå sitt första prof, marcherade fransmännen helt simpelt rakt igenom det neutraliserade området, och Inu äro dessa distrikter franska territorier. Den af Europa garanterade neutraliseringen var af glas och gick i tusende bitar vid första stöten. Emellertid hafva nu frredsunderrättelserna redan starkt inverkat på börserna, der fonderna stigit betydligt. I senaten kommer ofördröjligen att behandlas förslaget om upphätvandet af bysättningslagenSenator Boinvilliers säges hafva för afsigt att första gängen göra I bruk af denna korporations rättighet att -Jännu en gång förvisa frågan till lagstiftande församlingens behandling. Generalprokuratorn Delangle och presidenten i f kassationsdomstolen Bonjean förmodas skola tala i samma syfte. I En af redaktörerna i ,,Etendard, Jean