Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1867, sida 2

UCS, HICH MCtULII dtDRUSS1011. ÖSTERRIKE. Å Både de wienska tidningarne och Österrikes organ i Paris, , Mem. Diplom., yttra sig på ett sätt, som antyder ett starkt närmande emellan Österrike och Frankrike. Det är ganska betecknande för stämningen i Wien, att till och med en tidning sådan som , Neue freie Presse, hvilken hittills uttalat sig mycket skarpt mot kejsar Naboleons politik och uppmanat BPerst att sluta sig till Preussen, nu börjar modifiera sina åsigter och framför allt betona, att Preussen sannolikt genom sina anspråk skall omöjliggöra en uppriktig allians. kabinettet i Berlin lärer, till en del genom furst Hohenlohe — den preussiskt sinnade premier-ministern i Miinchen — hafva låtit göra alliansförslag i Wien, som Beust — ester hvad en fransk tidning yttrar — mottagit med utmärkt höflighet, men med äfven så stor försigtighet i sina yttranden deröfver. , Neue freio Pressc, som har den starkaste nationaltyska pregel bland Wiens större organer, anmärker härvid: ,I fall det är sannt, att Preussen och Bayern begärt Österrikes bistånd, så begära kabinetten i Berlin och Miänchen ingenting mindre af Österrike, än att det ännu en gång — och denna gång afgörande för alla tider och definitivt — skall ratificera följderna af sina nederlag förlidet år, såsom de äro formulerade i Pragerfreden. Men hvad erbjuda kabinetten i Berlin och Mänchen Österrike för det bistånd, som de begära? Erbjuda de detsamma, som de gifvit hvarandra i sitt offoch defensiva förbund, nemligen ömsesidig garanti för de båda ländernas integritet? En sådan garanti kan visserligen under vissa omständigheter vara mycket värd för Bayern, Wärtemberg eller Baden, men för en stat af den betydelse som Österrike skulle denna garanti vara utan betydelse, ja, förödmjukande. Det är äfven ganska tvifvelaktigt, huruvida Preussen tänker på en sådan ersättning, som egentligen icke heller vore någon sådan, enär man i Berlin — då krisen vore öfver — hade i sin makt att icke uppfylla de ingångna förpligtelserna. Vi antaga derföre, att man begärt Österrikes allians, utan att uttala sig om någon ersättning; man väntar, att Österrike sjelft skulle väcka förslag i detta afseende. Då det nu bekräftar sig, att Beust, som det försäkras oss, till gengäld för Österrikes allians fordrar en revision af Pragerfreden på så sätt, att det upprättas ett sydtyskt förbund med Österrike i spetsen, så frukta vi för, att en sådan ersättning — åtminstone för närvarande — anses för hög i Berlin, samt att man derföre icke der skall gå in derpä. Den vigtigaste punkten i der preussiska politiken har från gamla tider varit Österrikes uteslutande från Tyskland, och denna politik skall säkerligen hellre sätta allt på spel på ett kort, än gifva efter i denna punkt. Sålunda torde vid det förestående utbrottet utaf ett krig af eöfverskådlig utsträckning Preussens och Österrikes gamla rivalitet i Tyskland ånyo blifva lagd i dagen, och detta är bästa beviset för, att freden i Prag endast är något öfvergående, hvars revision skall fullbordas, om icke genom underhandlingar före krigets utbrott, så åtminstone efter all sannolikhet under eller efter kriget. Köln. Zeit. omtalar det franska kabinettets sträfvan att draga Österrike till sig, och begagnar åter tillfället att uttala sin gamla misstanke om, att Beusts fredsmäklingsifver och omtalade oegennytta endast är en mask, för att uttänja saken intilldess Frankrike är färdigt med sina krigsrustningar. För öfrigt är , Köln. leit. uppfylld af mörka aningar och tager, ill trots för den preussiska officiösa pressens tillvitelser om nämnde tidnings opariotiska hållning, ånyo till ordet för, att Preussen långt hellre bör utrymma Luxemvurg, än att sätta alla resultater af sina stora segervinningar på spel.