fortsarer att föra gentemot storhertigen — så heter det i den anförda korrespondensen — gör det sämsta intryck här. Man har dubbel anledning att beklaga detta spräk, enär den preussiska regeringen nyligen besvärat sig öfver åtskilliga holländska tidningars språk gentemot Preussen och försökt göra den holländska regeringen ansvarig härför. Så vidtjag vet, har aldrig någon holländsk tidning förnärmat konungen af Preussen, men i händelse grefve Bismarck läser de tidningar, som försvara hans politik, skall han nödgas medgifva, att han skulle komma i största förlägenhet, om han skulle bära ansvaret för deras utgjutelser. GREKLAND. Konungen begifver sig i slutet af månaden till expositionen i Paris, samt derefter till London och derifrån till Köpenhamn och Petersburg. Nationalförsamlingen har efter en kort diskussion godkänt budgeten. Under det de förstörda finanserra gjorde en tryckande förhöjning af skatterna nödig, har man varit mycket frikostig vid utgifternas förökande. En korrespondent yttrar om tillståndet i Grekland: Det ofog, som drifves af ministrarne med det ständiga afskedandet, utnämnandet och förflyttandet af embetsmän, är onthärdligt. Icke endast lägre tjenstebefattningar, utan äfven prefekturerna äro underkastade ständiga ombyten och bortgifvas åt de odugligaste personer. — — — Betecknande för situationen är, att en domare nyligen i offentlig session af en medlem utaf nationalförsamlingen förebråddes för det han lätit arrestera en röfvaro. TURKIET. I Damaskus har den kristna befolkningen varit i stor oro, emedan den fruktat sig stå nära en katastrof, liknande den år 1860. Plakater voro nemligen uppsatta på gathörnen, skrifna på turkiska och arabiska språken af en så kallad vän till fäderneslandet och riktade till musulmännen i Syrien. I dessa plakater skildrades på det sörskräckligaste muhamedanernas på Kandia ställning. Dessa muhamedaner sades vara offer för de upproriska grekerna, ech, under anförande af språk. ur koranen, uppmanades , alla trosbröderatt lemna dem materielt bistånd. RUMÄNIEN. Det förslag till armcens reorganisation, som regeringen framlagt, bestämmer den stående krigshären till 20,000 och reserven till 10,000 man. Dertill kommer milisen med c:a 30,000 och landtstormen med c:a 50,000 man. IIxarje krigsduglig rumän är konskriptionspligtig från sitt 20:de till 40:de lefnadsår. Vid infanteriet är tjenstetiden: 4 år i aktiv tjenst, 2 år i reserven, 6 år i milisen och 8 år i stammen för landtstormen. Vid specialvapnen äro bestämmelserna för tjenstetiden annorlunda. Furst Mikael af Serbion har den 15 dennes lemnat Bukarest, för att fortsätta resan till sin hufrudstad. AMERIKA. General Sickles har i sitt militärdistrikt gifvit befallning att för närvarande inga val derstädes skola ske. Han skall sjelf utnämna sheriffer och andra tjenstemän, då de nuvarande embetsmännens tjenstetid är tilländalupen. General Shofield har anordnat att valmännen i Virginien skola inregistreras. Detta sker antingen af officerare eler af ,lojala medborgare. I general Popes distrikt skola de tjenstemän, som , opartiskt gå till verket och icke motsätta sig rekonstruktionen, qvarblifva vid sina befattningar intilldess den för hvarje befattning bestämda tiden förflutit, men emellertid skola valmännen inregistreras. Legislaturen i Obio har uttalat sig till förmån för den allmänna rösträtten. I Rhode Island hafva republikanerna segrat vid valen. Enl. korrespondenser från Mexiko hafva 3,000 man republikanska trupper, under Trabuco, förklarat sig för Ortega. De republikanska trupperna hafva lemnat Tampico och trupperna i; staten Tamaulipas hade vägrat att sluta sig till de juaristiska trupperna. Ångaren General Mac Callum, utrustad till krigsfartyg af republikanerna, hade afgått från Newyork till Tampico. Mac Callum, ett fartyg af 546 tons drägtighet och försedt med 6 kanoner, har till last 10,000 gevär, två batterier lätt artilleri, krut och en mängd patroner. Den sista vestindiska posten har bringat någon klarhet i de orediga underrättelserna öfver de revolutionära rörelserna på Ilayti. Natten till den 22 Februari skeddeden första uppresningen i Port-au Prince. Presidenten Geffrard undertryckte visserligen densamma, men beslöt icke destomindre att nedlägga sitt embete i 3333:::tt LL 000 en munter dans, och ej som till ett svårt företag! Han troaaa Å:tn.—