Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1867, sida 2

0W—2—Dr . Å Drrtlus pH indragningsstat. RIKSDAGEN. Första kammaren har i Tisdags god känt af bexillningsutskottet föreslagn ä voteringspropositioner om tullsatserna : kaffe, kakao, sammansatta metaller och to bak, men återremitterat den om socker hvilken önskades annorlunda formulerad I afseende på samma utskotts förslag om vilkoren för bränvinstillxerkning be slöt kammaren att blott 7 månader ou å3-såret, Januari till April och Oktober til ts December, indelade i 14 terminer, sådar aI tillverkning skulle vara tillåten. (Utskottet hade hemställt att tillverkning skullc 55 få ske under hela året, afdeladt i 24 terminer). Första kammaren har, efter två voteringar, beslutat i sista voteringen, med ot 69 röster mot 19, att förutvarande minisemibelopp af 300 kannor pr dag skulle bi1 behållas. Första kammaren afslog den af statsutskottet tillstyrkta och af andra kam3 maren beslutade skrifrelsen till K. Maj:t sjom undersökning af fästningsverken vid Waxholm. Andra kammaren har, i öfverensstämimelse med sitt tillfälliga utskotts utlåtande, å afslagit en motion om nedsättande af en 4komite för att undersöka ändamålsenligIheten af förändradt aflöningssätt för tjenstemän, som mer eller mindre äro med Portler aflönade, men bifallit utskottets förslag om en anhållan till K. M:t om nedsättning i expeditionslösen samt om ersättning, derest sådan för tjenstemännen behöfdes, af allmänna medel. Likaledes godkändes utskottets förslag i afseende på befrielse från auktionstvänget i städerna, äfvensom dess afstyrkande af lag för sparbanker. Deremot afslogs, med 96 röster mot 42, en ifrågasatt skrifvelsetill K. M:t, i syfte att statsmedel, förvarade i landtränterierna, skulle göras fruktbärande genom insättning i riksbanken, dess lånekontor och sparbankerna i riket. Första kammaren har beslutat en sådan kamställning om medlens insättande i bankerna uti riket, men frågan har nu genom andra kammarens beslut förfallit. Lagutskottet har afgifvit följande tre utlåtanden i anledning af: 1:0 hr P. von Möllers motion om vissa stadganden till ordnande af jordegares — — ——— den: Utskottet har dervid, med afstyrkande af motionärens öfriga förslag, hemställt: a) det måtte riksdagen för sin del besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom, med ändring af 16 Kap. 5 och 13 Sz Jorda-balken, så vidt derigenom uppsägning af städja eller lega å landet eller i stad är föreskrifven Jemväl för det fall, att viss legotid blifvit aftalad, förordnas: När bestämd tid för lega ute är, må egare sjelf råda jord, hus eller gård sin; och flytte brukare eller hyresman, ändå att uppsägning å någondera sidan ej skett. Är vid legoaftal förbehåll om uppsägning gjordt, vare det gällande. Har, sedan bestämd legotid ute var, brukare fortfarit med brukningen eller hyresman suttit i gården qvar, och har ej egaren, å landet inom två månader och i stad inom en månad, efter legotidens slut, anmanat honom att afflytta, varde legoaftalet ansedt såsom förlängdt på obestämd tid, och gälle om uppsägning hvad i lag stadgas; b) att riksdagen ville för sin del besluta en författning, hvarigenom angående stället, der betalning af hushyra skall ske, stadgas: Är ej vid legoaftal om jord eller hus bestämdt, hvarest betalning af legan ske bör; då skall den utgifvas, der brukaren eller hyresmannen sitt bo och hemvist hafver; c) att riksdagen ville för sin del besluta en författning, angående ti lägg till hvad allmänna lagen stadgar i afscende på Jördegares förmånsrätt till landbos lösören, hvarigenom förordnas: att hvad i 6 af 17 kap. Handelsbalken stadgas om jordegares förmånsrätt i landbos lösören för afgäld af fast egendom, jemväl skall ega tillämpning i fråga om lega för kreatur, redskap och annat, som egaren mnat landtbon till egendomens bruk, der den sa ej längre stått inne, än i 17 kap. Jordabalken sägs, så ock om ersättning, der den gälda bör, för hvad sålunda till landbon lemnadt blifvi ; d) att riksdagen för sin del beslutar en författning, hvarigenom stadgas: Vill jordegare, som sin fasta egendom till brukning åt annan upplåtit, ätven lemna honom kreatur, redskap och annat till endomens bruk, göre derå förteckning med utoch arrendators ömsesidiga rättsförhällanatta värden. Denna förteckning skall af begge be underskrifvas, och en bestyrkt asskrilt deraf ingitfr as till kronofogde å landet eller magistrat i stad tt förvaras. Ej må sedan de lösören eller hvad stället derför sättes för gäld i mät tagas, så län-ne e legoaftalet räcker: e) att riksdagen ville sör sin del besluta en förattning, hvarigenom förordnas som följer : e gröda må ej i mät gå annorledes i samnanhang med egandeeller nyttjande-rättigheten Växanhv ill den jord, hvarå den växer. va Reservationer mot utskottets beslut äro afgifna de f grefve Sparre samt hrr Faxe, von Gegerfelt, folmberg, Rosenberg och Westblad. 2:0. Hrr A. Reutercronas och L. Öhlins sk notioner om upphörande af frälsemäns ra orum privilegiatum. Sa Under åberopande af hvad lagutskottet vid sistno dne riksdag i ämnet yttrade, hemställer ut-I cottet: att riksdagen ville för sin del besluta en så lyande författning, angående upphäfvande af frälseläns rätt till särskildt forum. ite de; in -Med ändring af hvad 6 8 af ridderskapets och tar lelns privilegier den 16 Oktober 1723 samt 8 ka ch 9 mom, af 2 F i s kapitlet rättegångsbalken frå nehålla derom, att vissa frälsemän rörande mål h angelägenheter skola omedelbart af hofrätt för dömas och handläggas, förordnas, att dessa mäl ske idanefter skola tillhöra vederbörande underdompat olar och efter allmänna rättegångsordningen bendlas; dock att derigenom icke någon inskränkt. ng sker i den rätt, som, jemlikt k. resolutionen en 1 n 3 Oktober 1675 5 35, jomförd med k. förordgar ngen den 1 Mars 1749; tillkommer arfvingar t adeliga sterbhus, att till förrättande af bouppckningar och ariskiften i samma sterbhus kalla ho ner m, de helst dertill bruka vilja; kommande i pisl jd häraf k. brefren den 26 Oktober 1748 och fysi n 7 April 1805, hvarigenom utländska adelsmän, Hol m hit till riket inkommit, samt svenska akadeens ledamöter blifvit förunnade enahanda förhva lner i rättegångsmål som ridderskapet och adeln, den till all verkan upphöra. utlå be mål och ärenden, som vid den tid, denna fattning träder i verkställighet, på hofrätts pröfI ig bero, skola af hofrätten med slut afhjelpast, ett 3:0 Hrr C. A. Larssons, Wilhelm, XilsFje ns, C. J. Svensöns, Anders Perssons, D. ä aussons, Lars Perssons, Åke Anderssons, o v. Geijers, Bergstöms och Gyllenrams sh 1 ändringar i kommunal-förordningarna. ng ch alr kun Med afslag å hr Larssons motion om Jöretaeme ide af en allmän revision af kommunalförfattoch gar, hvartill utskottet icke anser sig befogadt, täck it å hvad öfriga motionärer i andra hänseenden hvad här nadan funan Sn — gian