Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1867, sida 2

GOHILUUFIIUI ULL CII 0001100R, I IINIIRCH 8181— nämnda befanns ett stort antal aflatsbevis. BELGIEN. Enligt en förut omtalad notis i en preussisk tidning skulle kabinettet i Berlin hafva erbjudit Belgien en militärkonvention och garanti för dess territorinm; ja, det har tillochmed varit tal om att den belgisko krigsministern med det aldraförsta skulle inträffa i Berlin. Oaktadt det förestående giftermålet mellan konungens af Belgien broder och en prinsessa af Hohenzollorn uppfattas som ett slags garanti för vänskapen mellan Belgien och Preussen, hår man dock icke velat fästa någon lit till underrättelsen om en belgisk-preussisk allians, enär Belgien derigenom skulle gå miste om fördelarne af den neutralitet, som garanterades denna stat af stormakterra år 1839. En telegrafdepesch af den 7 dennes dementerar äfven med mycken bestämdhet ryktet om en allians mellan Preussen och Belgien; det heter nemligen der: ,,Belgiske ambassadören i Wien, vicomte d Ardoye, har på hög befallning förklarat, att det är Belgiens fasta beslut att sasthälla den i traktaterna af 1832 och 1839 stipulerade neutraliteten. TURKIET. Angående ställningen på Mitylene skrifves den 20 Mars derifrån: I går kl. 9 på morgonen hafva vi här åter erfarit en häftig jordstöt. Flera murar störtade plötsligen in och skadade en del personer, som vågat sig till staden. Nu skall guvernören beordra några kompanier soldater, för att nedrifva de murar, som hota att instörta. Man skall sedan tänka på undanrödjande af alla ruiner från gatorna, för att göra det möjligt för personer att utan fara ur sina förra boningar kunna hemta hvad som är nödvändigast. Den af jordbäfningen på Mitylene åstadkomna skadan uppskattas till cirka 35 millioner svenskt. AFRIKA. Sultanen af Zanzibar har tillhandlat sig det från inbördes kriget i Förenta Staterna bekanta kaparefartyget Shenandoah, och detta fartyg, som så länge var en fasa för nordstaternas handelsmarin, skall nu blifva ofvannämnde potentats — lustjakt. Dagens post. TYSKLAND. ,Börsenhalle innehåller följande officiösa privattelegram från Berlin: För fjorton dagar sedan erbjöd Frankrike åt Österrike en offensiv allians mot Preussen. Osterrike tvekade, enär Beust var emot afslutandet af en sådan allians, då deremot krigspartiet var för densamma. Till följe af Österrikes tvekan drog sig Frankrike tillbaka och har sedan åter närmat sig Preussen. 5Nordd. allgem. Zeit. framhåller, huru fästningen Luxemburg hade det nationella ändamålet att tjena tyska förbundet till skydd, samt det internationella ändamålet att garantera Belgiens neutralitet. ,, Upplösningen af tyska förbundet har icke förändrat denna ställning. Preussen skulle, om det afstode från besättandet af Luxemburg utan öfverenskommelse med de makter som medundertecknat konferensen i London, åsidosätta ssina nationella och internationella förpligtelser som förbundsmedlem och stormakt. Ttt sådant sätt att se saken synes äfven ligga till grund för det af franske utrikesministern i lagstiftande församlingen hållna tal. Att det emellertid aldrig varit fråga om att upptaga Luxemburg i nordtyska förbundet har grefve Bismarck likväl redan för en tid sedan förklarat i nordtyska parlamentet. Köln. Zeit. innehåller ånyo en korrespondens från Paris af alarmerande beskaffenhet, och i hvilken uttalas sarhäga för, att kejsar Napoleon öfvergått till krigspartiets äsigter, hvilket parti specielt representeras af krigsministern marskalk Niel. I korrespondensen påstås äfven, att kejsaren vill bringa hela frågan inför lagstiftande kårerna, så att ansvaret äfven måtte komma att drabba dem. , Köln. leit. sätter sedan i fråga huruvida fästningen Luxemburg kan vara värd att göra krig för, eller om det icke vore rättast att lösa tvisten sålunda, att ,fistningen sprängdes i luften af preussarne mot det att Frankrike afstode från förvärfvandet af storhertigdömet. Tidningen slutar med att anställa betraktelser öfver orsaken till, att Preussen är så förhatadt i utlandet, och förmenar, att detta kommer sig deraf, att Preussen ,så skonslöst slagit den allmänna opinionen i Europa i ansigtet, genom att kränka nationalitetsprincipen, hvarföre ,, Köln. Zeit. återkommer till sin