Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1867, sida 2

Article Image
Sedan protokollet för nästsöregående sammanträdet justerats, företogs val af serskild beredning för hr Bergers vid nämnda sammanträde väckta förslag om ätgärder till förekommande af mordbrandsanläggningar, och utsågos till ledamöter i denna beredning hrr rådman E. F. Kullman, T. Berger, P. J. Rapp, A. Philipsson och H. Frisell. De af styrelsen för praktiska Hushållsskolan för Flickor till Stadsf:e ingifna revisionsoch styrelseberättelserna för sistl. år lades till handlingarne. Härefter förekom till behandling styrelsens för Göteborgs Arbetareförening ansökan om kostnadsfri upplåtelse af plats för en föreningsbyggnad. Detta ärende hade varit remitteradt tillDrätselkammaren, som, efter infordradt utlåtande af stadskamreraren, yttrat: att, ehuru det ifrågasatta tomtqvarteret (M 85 Litt. A. i Vestra Haga) synes vara serdeles passande för ändamålet, och hinder ej möter för dess upplåtande, Drätselkammaren likväl, då byggnaden endast är afsedd för en serskild kerporation inom samhället, och dess uppförande således icke lärer kunna betraktas såsom en kommunens gemensamma angelägenhet, samt härtill kommer, att en del af byggnaden är ämnad till salubodar och magasiner, äfvensom den ingifna ritningen upptager en boningslägenhet å 6 rum, med tambur och kök, hvilka samtliga lägenheter väl måste antagas lemna afkastning, om ock denna torde komma att till betydlig del åtgå för inrättningens underhåll och vård m. m., ansett sig icke kunna tillstyrka, atttomtqvarteret kostnadsfritt upplåtes till Arbetareföreningen. Deremot hade Drätselkammaren, på de af stadskamreraren anförda skäl, föreslagit: att, derest styrelsen för Arbetareföreningen visar, att föreningen blifvit behörigen konstituerad och erhållit af vederbörande myndighet faststäldt reglemente, staden då till nämnde förening upplåter, med full eganderätt, tomtqvarteret A 85 Litt. A. i Vestra Haga, för uppförande derå af ifrågavarande byggnad, emot en köpesumma af 24,000 rdr rmt samt under vissa, af Drätselk:n i 8 punkter uppställda, vilkor. Diskussionen i ärendet öppnades af Hr Berger, som ansåg, att innan någon öfverläggning i hufvudfrågan egde rum, Arbetareföreningens styrelse borde sättas i tillfälle att yttra sig öfver Drätselkammarens förslag. Styrelsen hade nemligen anhållit om kostnadsfri upplåtelse af tomten, hvaremot Drätselkammaren föreslagit erläggandet af en köpesumma af 24,000 rdr. Tal:n vore på intet vis afvogt sinnad mot Arbetareföreningen, utan ville tvärtom gerna understödja densammas syften; men frågan är, huruvida det af styrelsen föreslagna sättet är det rätta. Intet kostnadsförslag har blifvit framlagdt, ingen redogörelse för sättet för de erforderliga medlens åstadkommande; det har ej ens blifvit visadt, att föreningen är behörigen konstituerad. Intilldess detta skett och ärendet sålunda i mera utredt skick blefve stadsfullm:e förelagdt, kunde föreningen ganska väl ätnöja sig med provisoriska åtgärder i afseende på samlingslokal m. m. Så har redan skett och nu sednast i afscende på den öppnade handelslokalen. Föreningens existens är ingalunda beroende af den storartade lokal, som afsetts. Innan tal:n för sin del afstode en af stadens förämsta tomter, ville han åtminstone ega moralisk öfvertygelse, att sådant skulle lända till föreningens sanna fördel. Man skulle, enligt tal:ns tanke, göra Ärbetareföreningen en stor tjenst genom att lugnare och grundligare öfverlägga om saken samt genom att gifva den en riktigt ekonomisk och afirsmessig behandling. I öfrigt vore tal:n villråg om, huruvida den begärda tomten ens kunde rågakomma att afstås. Staden har ofta sjelf behof af tomter för offentliga byggnader; nästan hvarje år framkastas nya planer till sådana och sednast har fråga väckts om byggandet af ett nytt läroverk. Innan det visats, att en bättre tomt för ett sådant finnes än den af Arbetareföreningen begärda, ville tal:n ej afstå denna åt föreningen. I enlighet med hvad tal:n nu anfört, yrkade han, att Arbetareföreningens styrelse skulle anmodas att närmare yttra sig i ärendet, för att dels meddela upplysning rörande föreningens organisation och damål, dels rörande hvilka åtgärder föreningen nkt sig böra vidtagas för åstadkommande af de betydliga penningemedel, som för ändamålet erfordras, samt dels afgifva utlåtande huruvida ej någon annan tomt kan finnas, hvars upplåtande ej för staden är förenad med så stora upposkringar. Hr rektor IIeurlin upplyste, med afseende på den föregående talarens yttrande rörande det nya roverket, att inom den beredning, som har detta ende under behandling, den åsigt gjort sig gälande, att en lokal för ifrågavarande ändamål bör sökas i norra eller helst i nordöstra delen af staden. Hr Philipsson anmärkte, att om man ansåge len ifrågasatta tomten ej böra staden frånhändas, vore det ej lämpligt att till Arbetareföreningens styrelse remittera Drätselkammarens afstyrkande utlåtande. Styrelsen borde på förhand veta huruvida Stadsfullmäktige äro villiga att lemna tomten eller ej. En sådan remiss, som hr Berger föreslagit. ansåg tal:n ej heller i öfrigt nödig, enär det j kunde åligga Stadsf:e att inlåta sig i en undersökning om, huruvida Arbetareföreningen kan istadkomma någon garanti för företagets ekonomiska betryggande. Styrelsen har af Stadsf:e enlast begärt komtplats; afsläs denna anhållan, utgör detta intet hinder för föreningen att icke desto mindre bygga sig ett hus. Något slags förmynderskap uti ifrågavarande hänseende vore således ej mpligt, men väl kunde och borde Stadsf:e uppställa sådana kontroller, som garantera, att företaget verkligen kan komma till stånd. Ilvad sjelfva föreningsbyggnaden anginge, så vore densamma, enligt talarens uppfattning, verkligen att anse som en offentlig byggnad, då man nemligen toge i betraktande dess yttre och beskaffenhet i öfrigt, ej hvem som uppbyggt densamma. En korporation af den storlek och med det syfte, som Ärbetareföreningen, egde grundade anspråk på att finna tillmötesgående, och borde, om man vill gynna det ifrågavarande företaget, detsamma ej onödigtvis försvåras. Tal:n ansåg således, att Stadsf:e borde bifalla Drätselkammarens förslag om tomtens upplåtelse mot 24,000 rdr, hvilket belopp borde få

4 april 1867, sida 2

Thumbnail