Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1867, sida 3

HAN (101 DULLIIIfIL OINLCLI ULALTLCII. TIUMI UIIUCI Vännade systern genom larmskotten och väckte Olsson, då båda gingo in i ett rum, derifrån man hade fri utsigt. IIär kunde de se eldsvådan. Systern yttrade att branden troligtvis vari Haga någonstädes invid Kapuniergatan, men Olsson tyckte jatt eldsvådan var nära skansen Kronan. Ryckslarne till vinden och porten hade han som Åanligt lagt å kommoden i verkstaden, innan han begaf sig derifran kl. 15 på qvällen i sällskap med målaren Dahlhjelm. Han hade således icke haft någon af dessa nycklar hos sig under natten. Ilan har lange varit bekant med Hellberg, som förut ; stöflar åt honom. Hos svågern hade han legat flera gånger under nätterna, då hun varit sent ute i Masthugget under ruskigt väder. Med anledning af hvad som upplysts om huru många likkistor, som Olsson skulle ha skickat från Haga till Lindholmen, uppgaf han nu dessas antal till 18 eller 20 st., såvidt han kunde minnas. 7 st. tillagade sådane bletvo nyss före branden af honom och Dahlhjelm transporterade från Lindholmen till verkstaden, der bräderna ännu finnas. Försäljningen af de i Haga färdiggjorda och till Lindholmen afsända kistor, besörjdes af hans hustru. som är boende der. Madam Nilsson, som eger huset, der elden utbröt och Olsson hait sin verkstad, hördes ånyo. läkk gad om hon, som hade sitt rum på nedra hotten och invid porten, kunnat höra när denne upplåstes, genmälte. att nägra portnycklar gingo lätt och andra trögt i låset. När de förra begagnades börde bon icke detta, men då porten upplåstes med de sednare kunde hon höra sådant. Hon tror att Olsson hade en nyckel af det förstnämnda slaget. Den 2 Oktober inflyttade han i lägenheten, men arbetade icke der förrän vid jultiden eller på nyåret. Under tiden var han sällan synlig i buset. Hon såg honom några gånger gå ölver gården och , flacka omkring i en droska. Ulsson anmärkte härvid, att orsaken hvarför ban icke arbetat under den af madam Nilsson omnämnda tid var, att han måst jemt vara ute för tt inkassera sina fordringar och bestyra om andra ffärer. Åkaren Pehr Andersson från Lindholmen berättade, att han förliden höst vid flyttningen kört Olssons hela lager af virke på 6 lass från dennes lägenhet derstädes till stranden, der det lades i en pråm, hvilken fördes till kanalen vid Haga. Det mesta utgjordes af tunna s. k. bondbräder, ungefär 12 2 14 tolfter. 1 öfrigt 1 tolft bättre bräder och 14 tolft plankor. Kort före Jul körde Anderson, på beäran af Olsson, 3 stycken, i Februari 1 och den 5 i samma månad ett lika antal stora likkistoc från Haga till Lndholmea. I dessa stodo små barnkistor. Åtta dagar före branden förde Anderssons son 3 st., likaledes stora likkistor, till omma ställe. Den 5 Febr. tiljiade Ardersson, hade Olsson, hvars besök blefvo honom besvärliga, kommit till honom tidigt på morgonen och visat sig ha mycket brådtom att få likkistor transporterade till fndholmen. På fraga af Andersson om orsaken till denna brådska och om dylika icke funno afsättning i Haga, svarede Olsson: Åh, nej, det är bättre att ba dem på Iändhoimen. IIandlanden Johansson å sistnämnde ställe var ej tillstädes, utan ha-s hustru, som uppgaf, att mannen länge varit sjuk och var sällan uope, hvartar han icke hade någon upplysning ait meddela i scken. Hon visste ingenting annat än att Olsson haft hkkistor i sin förra verkstadslägenhet å LindIUImen, men icke huru många. Ilamninspektoren G. A. Sandström hade jemte styckjunkaren Boberg genom skriftligt intyg betyrkt riktigheten af hvad Olsson uppgifvit vid assuransens ernåmande j Oktober. Sandström upplyste, att dess:örinnan bade han öfversett Cissons lager af virke och andra effekter, dervvid han funnit att å vinden, der elden uppkom, låg en hög af tunna bräder, värde 45 eder 50 rdr och i porten en annan böar plankor och bakar, som kunde värderas til: 20 eller 25 rdr. Sandström hade dock icke velat betala 70 rår för allt sammans, — Detta iager, hvarar en icke obetydlig del åtgått, hade af t):sson försährats till 250 rar. — På vinden bemärkte Sandström iuga verktyg. men i verkstaden några modelle Å det svdnore stället funnos hytvelbankar och ragre dertill böravde v UIvardera af båukarne kunde vara värd högst rdr. — O sson nade assurerat dylika saker till 300 rdr. — I verkstaden voro 2:ne likkistor under arbete, Då Sandström anmärkte, att allt hvad Olsson hade i lägenheten icke uppgick i värde till sörsäkringasumman, svarade Osson att långt flera ber skulle ditföras från Lindholmen och att samtiga komme att i värde ötverstiga assuransbeloppet. Sandström och Boberg hade litat på denna uppvitt och derför på god tro lenmat den begärda attesten, helst Sandsttöm lart känpa O sson som n redlig man. Ilan hade sånat penningar af andSSrom och utan att sådant dervid begärts erjudit nöjaktig säkerhet samt ordentligt fuilsjort luji Lipellertia hade Sandström och Boi sar efter det Olsson sätt assuransen amda sakerna icke kommit till röm törklarat sor Olsson, att 16 anden icke vore härat begåfvo Sandström eraren vid härvarande sörebolaget i Jönköping, rue att deras namn i st, enär Olsde uppgifna inhem llag sörsahyingen nader vJumse. Med anleänin ch Bobersig till scki randstodskomiftån för I. registrator och bi nätte uts 3 jen son icke ar han loiv, in till siu lanhet I . t. 0r Nordberg momdetade. att några daer deg sörsäkringshandungen erhållits, hade tröm och Boberg infunnit sis hos honom och vegärt att återiå sina namn, enär Olsson vistades å Lirqbomen. Härvid upplyste registrator dem om, o:c sådant icke utgjorde något hinder för assurad bär, men att om någonting vore att anmärka wot de Äsatia värdena, eller försåäkringstagaren och anmälan derom gjordes hos komiten, så skulle behörig rd straxt vidtagas. Sedermera hade ingeating vidare afhörts. Sundström medgaf, på iråga af polismästaren, att hvad registrator Nordberg uppgifvit vore riktigt. Ilan upplyste, att Boberg åtagit sig att närmare taga reda på förhållandet, enär Sandström icke hatt tid med sådant. Styckjunkare Boberg är i tjenstgöring å Elfsborg och bar dersö aneu icke varit tillstädes vid tOrlLCet. Olsson begärde att få upplysa det timmermans verktygen blifvit upplagda å vinden sedan Sandström var der, För bröderna hade Olsson betalt 1 rdr 33 öre, 1: 50, 2 rdr och 3 rdr 75 öre tolften. Vaktmäst. vid länets sparbank, B. Helgesson, hos hvilken målaren Dahlhjelm uppgifvit sig spisa och att denne blitvit väckt at Helgesson med underrättelse om eldsvådan, hördes derefter. Uelgesson, som är boende i huset ÅÅ 361, vid Östergatan, hade den nämnda aftonen kommit hem kl. 128. då Dahlhjelm var i hans bostad. Derifrän begaf Dahlhjelm sig kl. 210. för att gå till sitt nattlogis hos enkan Wibom i droskegaren 0. Anderssons hus vid usargatan. IIelgesson gick till sängs kl. 1211. men väcktes något sednare ar nattväktaren på gatan. hvilken sade att elden var lös. Detta skedde alltid vid sådane tillfällen, för att underrätta en i auset boende person, som är anställd vid frivilliga brandkåren. Helgesson gick derpå till brandstället och när han fick se att elden var i samma gård, dec Olsson hade sin verkstad, skyndade ban till J hIlltjelm, bultade å dennes dörr och tillropade Dahlhjelm härom samt uppmade honom att gå dit och berga Olssons saker. on svarade innansör dorres, tickande för unåttelsen. Herefter beger ilelgesson sig hem. visat hos Helgesson sedan förliwa maddalada 144 Att Cerr bablhjelm har 3 2AA. PA