Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1867, sida 3

1 anseende till innestående totalbelopp och deponenternas antal. Vi hoppas att den skall ytterligare tillväxa så, att bankerna finna en naturlig anledning att nedsätta depositionsräntan. I denna riktning måste dock, när tiden befinnes vara inne, riksbanken taga första steget. Man kan ej skäligen begära, att så länge riksbanken erbjuder allmänheten fem procent på debositionsräkning. någon annan bankinrättning skall kunna erbjuda mindre. Om och när en förändring i depositionsräntan vidI tages, så är dock af vigt, att redan innestående depositioner icke af bankerna uppsägas för att ernå räntekonvertering. Allmänheten bör lemnas att efter egen beqvämlighet sköta sina depositionsaffärer hos bankerna. Inträffar räntenedsättning, bör den icke tillämpas på äldre, ej uppsagda depositionsbevis. Vi känna väl att i England och Skottland fluktuerar depositionsräntan i förhållande till gällande diskonto, men det hos oss brukliga sätt att handhafva depositionsrörelsen är vida förmånligare för deponenterna, ty depositionsbevisen innehålla en bestämd räntefot, så att insättaren vet hvad han har att påräkna. Systemet med varierande depositionsränta är derjemte i England och Skottland så till vida begränsadt, att deponenterna ej erhålla högre ränta än fem procent. Vi tala naturligtvis icke om andra bankfirmor än dem, som förtjena och åtnjuta en obetviflad kredit. Secunda måste i alla länder betala något högre för att jemväl ersätta den ökade risk insättaren anses löpa. Uppoch afskrifningsräkningarne ha tillvuxit i antal med 438 stycken, hvilket är särdeles tillfredsställande. De utgöra nu 4,131 st. I den mån bankväsendets fördelar hinna blifva allmännare insedda, il samma mån kommer denna gagnande rörelsegren att utvecklas. De nu föreliggande siffror äro ganska märkvärdiga. På uppoch afskrifningsräkning innested d. 30 Å 7,569,000 rdr och tre månader sednare eller den 30 Dec. 7,579,000 eller endast 10,000 rdrs skilnad. När man nu betänker, att uttagna och insatta beloppen på samtliga dessa 4,131 st. räkningar med all visshet öfverstiga tjugu millioner rdr, så är det ju klart att genom uppoch afskrifningsräkningars begagnande stora liqvider kunna verkställas utan att dertill erfordras ett särdeles betydligt belopp kontanta penningar. Man öfverflyttar en del af sin bankfordran från sin egen räkning till en annan persons räkning, och derigenom kan liqviden verkställas, utan att penningar erfordras för de sall, då begge parterna äro räkningshafvare i samma bank. Inlåningsräntan har undergått en obetydlig förändring under 4:de qvartalet, bvaremot diskonto och udläningsränta mera märkbart nedgått. Vi återgifva endast de räntesat,er. som för mer än halfva qvartalet blifvit tillämpade. Under 4:de qvartalet har förhållandet emellan riksmyntkassan och de utelöpande ! enskilda banksedlarne vunnit en ansenlig förbättring. Tillväxten förhåller sig på det hela som 32 till 44. Emellertid kunde fyra af de enskilda bankerna, enligt vårt föreställningssätt, gerna tåla en ytterligare tillökning i sina riksmyntskassor. Det är oss angenämt erfara genom de föreliggande t uppgifterna, att Westerbottens enskilda banks a ställning väsentligen förbättrats. l Hvad banksedelcirkulationen i sin heli 2— het beträffar, så hänvisa vi till nedanstå-s: ende. I 1 Om man från de enligt tabellen utelöpande enskilda banksedlarne drager: dels de i andra banker inneliggande dylika: banksedlar, dels bankernas riksmyntskas-!1 sor och i riksbanken innestående, vid anfordran tillgängliga behållningar, så finner man, att i allmänna rörelsen utelöpandesi enskilda banksedlar, för hvilka säkerhet j finnes, dels i grundfondshypoteker och dels v i kreditivsäkerheter, utgjorde den 30 September 1866 rdr 18,773. S35. den 31 December 1S66 —, 17,145,570.!p En minskning af 1,628,265 rdr har så-!v 8 t ledes under qvartalet egt rum. Niksbankens utelöpande banksedlar utgjorde a den 30 September 1866 rdr 21.252.991. eÅ den 30 December 1866 —,, 25,328,196.! hvadan en ökning af 1,075,205 rdr här, yppat sig. Hela minskningen af banksedelcirkulationen utgjorde således endast 553,060 rdr under fjerde qvartalet, hvilket: a, belopp enhvar torde finna vara obetydligt a i betraktande af den, för alla andra kom-tmunikationsmedel än jernvägar, ogynnsam. ma årstiden. Hela banksedelcirkulationen utgjorde: n den 30 December 1865 rdr 48.376.361. 4 den 30 December 1S66 ,, 42,473,766. Under år 1866 hafva de utelöpande en-JÅ skilda banksedlarne minskats med 2,459,210 In rdr, oaktadt 3:ne nya enskilda banker trädt Å verksamhet och oaktadt grundfondsbypoteken tillökats med 2,390,622 rdr. Bevi-fåt sar oj detta att af ett större antal banker sss j följer en större utelöpande banksedels-sar massa. Tvärtom torde många banker bilraga att göra en större banksedelsmassa imbärlig, enär många liqvider kunna verk-b. ställas genom bankerna, utan att bank-sÄ sedlar dertill erfordras. (Insändt.) Till Hans Maj:t Skridskokungen. Då det nu finnes plenty of is, få vi ödmj. hemHa om icka Eders NV ekulle finna lmnliot