Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1867, sida 3

statsförvaltningens mellangrader, utan ock behofvet af att så försara, derest ej fördelarne af nyss anförda grundsatsers tillämpning i samhällslifvet skola i väsendtlig mån motverkas och inskränkas af qvarstående onödiga former, tidsödande och kostsamma omvägar. Så länge det ansågs nödigt, att staten, med ett småaktigt reglementerande, ingrep i samhällslifvets alla sferer och ej blott drog till sig och beherrskade all offentlig verksamhet, utan ock med ett för vår tids åsigter olidligt förmynderskap utstakade äfven den enskilda verksamhetens rigtning och omfång, måste naturligtvis detta allestädes närvarande regerande kräfva en vidlyftigt utgrenad byråkratisk organisation. Numera hafva emellertid andra grundsatser i betydlig mån genomförts och göra sig alltjemt mer och mer gällande, uppburna som de äro af hela tidsandan och af de redan i dagen lagda fördelarne af deras tillämpning, Då blir at vigt att tillse, att man ej låter förvaltningsinstitutioner qvarstå, som föranledts af och voro behöfliga under helt andra förhållanden än de nuvarande, men som numera öfvergått eller äro på väg att öfvergå till ett blott formoch skenlif, utan att dock blifva oskadliga, emedan de dels upprätthålla onödiga omsvep och formaliteter, hvilka utgöra deras hufvudsakliga uppgift, dels utan gagneligt ändamål tära på statens tillgångar. De djupt ingripande f ndringar, som de ofvan påpekade grundsatsernas til ämpning medfört i de enskilde medborgarnes ställning och förhållande till staten, påkalla sålunda motsvarande förändringar i sjatsförraltningens organisation. Denna fråga, betraktad i hela sin utsträckning, är dock så omfattande och vigtig, att dess lösning fordrar en grundlig förberedande Pröfning, hvilken ej torde vara att motse inom den allra närmaste ramtiden. Emellertid kunna i vissa fall, utan svärighet och utan skada för en framtida fullständig reorganisation af förvaltningen, partiela förenklingar och indragningar på den kostsamma statsadministrationens område företagas, och de böra det desto heldre som det behof af sparsamhet, hvarom den nuvarande ställningen högt och allvarligt talar, är af befallande natur. Det är för ett förslag i denna riktning jag påkallar riksdagens uppmärksamhet, då jag nu går att göra en hemställan om kommerskollegii indragning, Till de allmänna betraktelser, jag redan haft iran anföra, behöfver jag härvid endast foga en hänvisning till den för nämnda förvaltningsverk gällande instruktion med dithörande författningar. Skärskådar man nemligen anförda stadgandens innehåll, så skall man finna att de åt kommerskollegium uppdragna åligganden dels äro sådana, som i författningarne stå såsom allmänna och intet verkande fraser, endast påminnande om den antiqverade åsigten om statens och statsmyndigheternas tillsyn och förmynderskap öfver angelägenheter, hvilka — af alldeles enskild natur — äfven af de enskildes insigt och intresse bäst befrämjas; dels sådana, som med större fördel för förvaltningens snabbare och mera regelbundna gång borde förläggas omedelbart under vederbörande statsdepartementer. Alldenstund statsutgifters ständiga tillvext i vissa riktningar är oundviklig, är det af högsta vigt att tillse, på hvilket sätt i andra rigtningar besparingar kunna ske. Med största skäl fästes då uppmärksamheten främst vid institutioner, som efter hand blifvit obehöfliga, om ej för aspiranterne ä embetsmannabanan, så dock för folket och staten. Jag har således äran föreslå, att riksdagen hos Kongl. Maj:t gör framställning: att kommerskollegium så fort som möjligt indrages; att intil dess inga tjenster inom nämnda verk tillsättas, der så nödigt skullejblifva, annorlunda än på förordnande; att Kongl. Maj:t behagade lemna presidentbefattningen i nämnda verk fortfarande obesatt, såsom den, utan ringaste allmänna skada, redan en längre tid varit. A3 —