Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1867, sida 3

Om ändring i Förordningen rörande prestval. (Motion af hr O. Hedengren.) Då det väl måste erkännas, att af alla valför rättningar, som ifrågakomma inom vårt land, inga iro mera magtpåliggande än de, genom hvilk församlingens s jare utses, enär af dessa val utgång kan bero ej allenast enskilda individers utan äfven generationers både andliga och lekamliga välfärd, så borde dessa val vara ordnade på ett sådant sätt, att ändamålet med dem vunnes som är erhållandet af redliga, allvarliga och för Guds ära och menniskors sanna väl nitiska lärare. Månne man väl kan säga, att det hittills i vårt land brukliga sättet för prestval i allmänhet medrt ett så önskvärdt resultat, eller har man icke tvärtom att beklaga, att ofvannämnda vigtiga änlamål ganska ofta förfelas just till följd af de stora brister, som vidlåda sjeltva valsättet och hvarigenom intriger och magtspråk ofta inverka mer än de sökandes egenskaper på resultatet? Visar det sig icke tyvärr ofta vid dessa val att nflytelserika personer, boende inom församlingen eller egande ströhemman eller annan egendom nom densamma, icke tveka att, för att få en per son vald, till hvilken de stå i slägtskapseller ntkapsförbindelser eller i hvilken de vänta sig en glad och angenäm sällskapsbroder, begagna det lfälle, som den ända till bråkdelar graderade östskalan och den öppna voteringen erbjuda för utt genom hotelser, lockelser och öfvertalanden Ner andra otillåtliga medel utöfva ett otillbörligt och ofta afgörande inflytande på valens utgång? Om någonsin personlighets-principen bör tillämpas, så är det väl vid prestval, enär vid desamma wumera efter kommunal-författningarnes tillkomst egentligen rent andliga intressen äro i fråga, hvarre ock den ena församlingsmedlemmen dervid vorde ega lika talan med den andra, oberoende at leras olika förmögenhetsvilkor, eftersom den enas jäl är lika dyrbar och behöfver lika mycket andig vård som den andras. Att deremot, söm nu ker, vid utseende af ordets tjenare begagna ett ådant valsätt, hvarigenom ingen eger rösträtt i sin genskap af menniska eller medlem af kyrkosamundet utan i ett bestämdt arithmetiskt sorhållande I sitt egande eller innehafvande af hemman och ägenheter, bruk, masugnar, glasbruk, qvarnar och lylikt, synes mig vara i högsta måtto olämpligt synnerhet sedan graderad skala celler så kallad instärkt personlighet icke mera itrågakommer vid al af ombud till riksdag, oaktadt vid utöfningen f riksdagsmannakallet en mängd frågor förekomna, af hvilkas afgörande den större egendomsegaen mera beröres än den, som innehar en ringare amhällsställning. Då numera vid dessa val alla öster beräknas lika och afgifvas med slutna sedwr, hvarigenom en otillbörlig inverkan på valens tgång i betydlig mån förebygges och rösterna cunna afgifvas långt mera oberoende af främmande nflytelser än vid öppen votering, så borde efter min åsigt äfven samma valsätt med om möjligt innu större skäl användas vid prestval, enär dessa,