Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1867, sida 2

Article Image
direktören Vandal utfärdade skrifvelsen s om brefs öppnande för forskning ester! grefrens af Chambord bref, yttrade statsministern Rowher bland annat, att , det! icke mera förefinnes något svart kabinett A eller någon hemlig byrå. Med anledning häraf skrifver ,, Köln. Zeit.: Det är ganska riktigt, att det, som man förr kallade ett svart kabinett, icke mera existerar; men det finnes allt fortfarande på posten en byrå, dit alla bref skickas, som förut af autoriteterna blifvit betecknade. De öppnas der i närvaro af polisprefekten och en högre posttjensteman, hvilka laga kännedom om brefvens innehåll, och beror det derpå, huruvida brefven lemnas till sina egare eller qvarhållas. Det förstås af sig sjelft, att det här icke allenast handlar om bref från sådana personer, mot hvilka undersökningar redan äro inledda, utan äfven om sådana, hvilka komma från personer, hvilkas hemligheter man vill erfara, eller som äro riktade tilll, misstänkta högt eller högst ställda personligheter, hvilkas affärer man gerna vill lära känna. På postkontoren finnes en förteckning öfver alla personer, hvilkas bref måste aflemnas på nämnde byrå, och det är detta förhållande, för hvilket man har att tacka upptäckandet af mången vigtig angelägenhet. Då den nuvarande kejsaren, efter sin flykt från Ham, förfrågade sig hos den belgiska regeringen, huruvida hans öfver Belgien gående bref skulle brytas, så skickade man honom helt enkelt en afskrift af art. 22 i den belgiska presslagen, som innehåller stränga straffbestämmelser mot kränkningen af brefhemligheter. Konung Leopold — hvilken, som bekant är, var måg till Ludvig Filip — lät icke detta förmå sig till en afrikning från lagen, utan ställde — här som alltid lagen öfver privatintresset och sökte aldrig på olaglig väg få reda på den mans hemligheter, som tvenne gånger gjort försök att beröfva hans svärfar kronan. Kejsar Napoleon följer desto värre icke detta vackra exempel. ENGLAND. Mysore, en engelsk vasallstat i södra Indien, var fordom ett af de största rikena i Hindostan, och stod under en infödd dynasti. Men för omkring hundra år sedan eröfrades denna stat af den berömde krigshjelten IInder Aly, och efter hans död öfvergick den till hans icke mindre berömde son Tippo Saib. I striden mot engelsmännen förlorade — som bekant är — Tippo land och lif; men ostindiska kompaniet behöll icke detta rike för sig, utan insatte der en medlem af den gamla dynastien, för att härigenom kunna åtskilja de begge muhamedanska rikena Nizam och Carnatic. Den nye radschahn var både till kropp och skäl en svag stackare, som endast till namnet förde regeringen. Engelsmännen togo derföre för 30 år sedan hand om hans land, sedan de satt honom under förmyndare. Radschahn hade ingen arfvinge. Förut hade han tänkt lemna sitt rike till engelska regeringen, men nu adopterade han — för att hämnas på England — till sig en efterträdare. Lord Russels regering bestred honom all rätt till en sådan adoption, hvilken endast kunde medgifvas hans privategendom. Mot detta allt protesterade radschahn. Denna sak har au förekommit i parlamentet, der sir Rowlinsson är radschahns sakförare. Lord Cranborne, minister för Indien, har emellertid meddelat, att den nuvarande regeringen beslutat att icke annektera Mysore efter radschahns död; hvaremot den förbehåller sig att bestämma till hvem riket skall falla. Emellertid bör den adoptive efterträdaren få en god europeisk uppfostran, ,för att göra sig värdig den ställning, till hvilken han sannolikt är kallad. Af ministerns förklaringar framgår emellertid, att engelska regeringen i nämnde vasallstat vill tillförsäkra sig vidsträcktare rättigheter än hittills. Vi hafva åtskilliga gånger meddelat de farhågor man hyst deröfver att emigrantskeppet ,,Bavaria skulle omkommit, Desto bättre har denna olycka icke inträffat; de missöden, för hvilka detta fartyg varit utsatt, omförmälas i en korrespondens från London af den 21 dennes, der det heter: Första underrättelsen om den olycka, som hände ångaren under hög sjö midt under en svår storm, blef omtalad af folk på ångaren, Bremen, vid dess ankomst till Southampton den 6 dennes. Besättningen å ,,Bremen hade den 2 talat med den på ,,Bavaria och medfört ett bref från dess kapten till agenten för Hamburger-amerikanska : ångbåtsbolaget, innehållande att dess roder var brutet och att det derföre måste återvända till Europa samt behöfde hjelp. Derpå vände kompaniet sig till amiralitetet, som genast utskickade fregatten .Liverpool från Bantry Bay för att uppsöka den på hemresan varande ångaren och efter förmåga bistå densamma. Samtidigt skickade det för samma ändamål slupen ,.Medusa till sjös, under det att kompaniet å sin sida redan den 6 dennes högt skratt, då han kastade den förstal: blicken på sin väns jemmerliga figur. Men den unge gästens förbluffade ansigte hej

28 februari 1867, sida 2

Thumbnail