Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1867, sida 1

mina herrar, klockan måste redan vara öfver tio, och karnevalen är i full gårg! Du känner ju huset, Sam, på Calle de Valladolid? — Förstås! Och sedan? — Håller du helt lugnt framför huset och bryr dig icke om någonting. Åpropos, gossen är väl ordentligt instrnerad, så att han inträffar med stegen i rättan tid? — Var lugn för den saken, sennor, sade Scipio genom sin mask, — han är slug och vet nog hvad han har att göra. — Bueno! Omkring en sjerdedels timma derefter lemnade Sam, hvilken hade kört dit med sin hyrvagn, gården med fyra förklädda caballeros, som ingen hade sett anlända. Men hvem brydde sig i dag derom, — och då vagnen hastigt hade kört fram från porten, för att ej nås från de närmaste fönstren, gaf ingen menniska vidare akt derpå. Sedan vagnen uppnått en annan gata förändrades dess utseende något. Sam hemtade från en närbelägen restauration en stor italiensk flagga, som sästades baktill; äfven väntade der en liten pojke med sitt äggförråd, som man på förhand hade beställt dit. Han måste stiga upp på kuskbocken och taga med sig två at korgarne. Den tredje togo de fyra i vagnen sittande herrarne emellan sig, och derefter rullade vagnen hastigt in i den larmande staden. (Fo ts.) Mr Peabody, den sabelaktigt rike amerikanarn, som redan förut gifvit bort många millioner, berättas nu hafva skänkt 2 millioner dollars till de nordamerikanska sydstaterna för att användas till ungdomens uppfostran utan åtskilnad till hudfärg.