Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1867, sida 1

UTRIKES. TYSKLAND. Som kändt är, öppnades det nordtyska parlamentet förra Söndagen af den preussiske konungen med ovanlig högtidlighet. Ett vidlyftigt ceremoniel var utfärdadt. i hvilket upptogos alla de civila och militära deltagarne, och hvilka alla skulle möta i full gala. Dagen förut voro riksinsignierna: kronan, spiran, riksäpplet, riksbantret och svärdet, hvilka redan voro i bruk vid den förste preussiske konungens kröning, år 1701, förda till ,,hvita salen och uppställda framför tronen. Hela diplomatiska kåren var inbjuden att öfvervara högtidligheten. Grefve Bismarcks seger öfver presidenten i den preussiska deputeradekammaren, vid omvalet i Elberfeld, förmodas hafva varit föranledd deraf, att hela arbetarepartiet (Lasallianerna) varit enigt om att rösta på ministerpresidenten. Måhända är det denna omständighet, som föranledt Bismarck att i stället antaga det val i en af provinsen Sachsens valkretsar, som förut i ett telegram meddelats. Det heter, att furst Georg af Waldeck underhandlar med Preussen om ett fullständigt afträdande af sina suveränitetsrättigheter. FRANKRIKE. En ganska hård strid lärer hafva förevarit i den lagstiftande församlingens byråer innan Lanjuinais interpellation, angående förändringarne i Noremberdekretet, blef tillåten. I den byrå, der presidenten Walewski och Jaral äro ledamöter, meddelades tillåtelsen endast med en rösts majoritet. I lagstiftande församlingens session den 22 dennes, i hvilken interpellationen om generalpostdiroktörens kränkning af brefhemligheten förekom, hade en ovanligt talrik publik infunnit sig. Kejsaren lärer tidt och ofta hafva låtit till sig inrapportera förloppet vid debatten. Pelletan öppnade striden, hvilken likväl på långt när icke blef så häftig, som man haft anledning förmoda. Interpellationen om förlndringarne i November-dekretet skulle förekomma som i Måndags. Märkvärdigt nog var E. Ollivier en af dem, som i byråerna hade röstat mot tillåtelsen att interpellera i denna fråga; han förmenade att uttrycken i interpellationen vore alldeles för skarpa. Ollivier synes ännu lefva i illusioner, oaktadt de nya förslagen till pressoch församlingslagar borde hafva tagit honom derur. Angående presslagförslaget säges en häftig scen hafva föresallit mellan inrikesministern och LaJuerronidre, under hvilken den sistnämnde lärer hafva yttrat, att ministeren nedkommit med ett verkligt vidunder. De franska tidningarne fortsätta sina utdrag ur den gula bokens intressanta aktstycken från krigsperioden under förra året. Bland dessa förekommer en depesch af den 26 Juli från franske ambassadören i Köpenhamn, Dolczac, till Drouyn de Vlillys. i hvilken den förstnämnde tolkar danska regeringens tacksamhet för Frankrikes diplomatiska xerksamhet till Danmarks bästa och för upptagandet i fredspreliminärerna af den bekanta bestämmelsen om Nordslesvig. Af en mängd noter, som vexlats mellan Paris, Berlin och Mänchen, framgår tydligen, att nästan alla mellanoch sydtyska stater, efter undertecknandet af fredspreliminärerna i Nicolsburg, anropat kejsar Napoleon om hjelp i sin nöd och om hans förmedling under förhandlingarne med Preussen. I en note af den 14 Augusti meddelar Drouyn de Lhuys den franske ambassadören i Berlin, Benedetti, att alla sydtyska hof, med undantag af kabinettet i Carlsruhe, anmodat kejsaren att medla. ,,Kabinettet i svt a Mer nan i RR AR RR RV KV