Berlin — så yttrar Drouyn de Lhuys — har flera gånger försäkrat, att de sydtyska staterna fortfarande skola hafva en verklig (vraiment strieuse) politisk existens, och Tot är derföre skäl att antaga, att Preussen skall visa sig moderat i sina anspråk. För öfrigt yttrades att Frankrike icke skulle inblanda sig i dessa förhandlingar, hvilket likväl icke behöft hindra, att Benedetti fästat grefve Bismarcks uppmärksamhet på kejsarens ,, vänskapliga känslor för de sydtyska hofven. Moniteur ossentliggör en berättelse från undervisningsministern angående folkundervisningens tillstånd i Frankrike under 1864 och 1865. Af 37,548 kommuner, som Frankrike räknar, finnes det blott 694, som ännu icke hafva folkskolor. Från slutet af 1863 till början af 1865 hafva 1,054 offentliga undervisningsanstalter nppstått. Antalet privatskolor för gossar har äfven ökats, nemligen med 402; deremot har antalet af privatskolor för flickor mycket aftagit. Två tredjedelar af de flickor, som besöka skolor, begagna dem, som förestås af ,, heliga systrar. Antalet af småbarnsskolor har stigit från 3,308 till 3,572. Sammanlagdt har under de ifrågavarande tvenne åren den offentliga undervisningen ökats med 1,054 läroanstalter, innehållande 92,532 barn, och den privata undervisningen med 148 läroanstalter, innehållande 42,882 barn. Den 31 December 1863 erhöllo 1,816,640 och den 31 December 1864 1,917,074 barn kostnadsfri skolundervisning. De officiella uppgifterna visa att af nära 4 millioner barn mellan 7 och 13 år besöka omkr. 700,000 ingen skola. Den 1 Jan. 1864 räknade man i Frankrike 5,623 lärokurser för fullvuxna personer. Detta antal var i slutet af vintern 1865—1866 fyrdubbelt. För närvarande finnas nära 30,000 sådana lärokurser, och dessa hafva under denna vinter varit besökta af 600,000 personer, af hvilka hälften förut hvarken kunnat läsa eller skrifva. Undervisningsministern har under förra året i alla kommuner låtit föra noggranna anteckningar öfver de personer, som vid äktenskaps ingående kunnat skrifva sina namn. Resultatet har varit att af männerna endast omkring 25 proc. och af qvinnorna 41 proc. kunde detta. : Nästan alla statens tjenstemän hafva till regeringen inlemnat petitioner om tillökning i sina löner under den tid expositionen varar. De uppgifva som skäl, att då redan nu alla lefnadsförnödenheter, genom förra årets klena skörd och genom boskapssjukan, blifvit fördyrade, detta ännu mera skall blifva fallet, då antagligen en sådan mängd främlingar skola besöka Paris. Den från Mexiko återvändande franska ockupationskåren består af 26,900 man, af hvilka 11,900 man först och på en gång skulle afgå till Europa; de återstående 16,000 skulle afgå, äfven på en gång, sednast den 1 Mars. ENGLAND. Regeringens sväfvande reformplaner synas — som vi förut meddelat — icke hafva någon framtid. En korrespondent från London skritver härom sålunda: , Bret och yttranden af Bright häntyda på att han och hans vänner icke iämna skona regeringen. , Dessa resolutioner — så har Bright yttrat sig — äro oärliga, infama och förolämpande mot hvar och en i landet, som menar ärligt med reformen. Han antyder dessutom temligen oförbehållsamt, att allvarsamma oroligheter torde förestå, om demonstrationerna blifva utan verkan. Om Gladstone således skulle draga sig för att gå regeringen på lifvet, skall Bright likväl vissticke göra detsamma, och han skall draga de andra med sig. Så stå sakerna nu. För att gifva dem en gynnsammare vändning har lord Derby bjudit sina trogna till sig, för att rådgöra med dem, eller kanske rättare sagdt, att meddela dem hvilken väg han ämnar inslä. TURKIET. Från Belgrad skrifves: , Svar från Lorten har hit ingått på Serbiens fordran, att de turkiska garnisonerna skulle utrymma de serbiska fästningarne. I detta svar säger sultanen sig vilja draga sina trupper från de fyra fästningar i Serbien, som äro af mindre betydenhet, men icke från Belgrad, emedan han håller denna fästning för så vigtig, att han icke, i anseende till den hotande stormen, vill lemna den ur sina händer. Den serbiska regeringen skickade ofördröjligen en note till Konstantinopel, i hvilken den ännu en gång påyrkar det alla de serbiska fästningarne skola utrymmas. Till följe häraf är ett dekret utkommet om landets indelning i fyra militärdistrikter; en divisionsgeneral skall hafva belälet i hvart och ett af dem. Dagens post.