Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1867, sida 3

A— — Om asflåtande af underdänig skrifvelse till kongl Maj:t i fråga om vissa småstäders läggande under landsrätt samt om uppskof med tillsättande af ledigblifvande borgmästare-embeten i dessa städer, intill dess förstnämnda fråga blifvit pröfvad. (Motion af hr Arvid Posse.) Städerna Sigtuna, Öregrund, Norrtelje, Östhammar, Waxholm, Thorshälla, Mariefred, Trosa, Grenna, Borgholm, Skanör, Falsterbo, Laholm, Falkenberg, Kongsbacka, Marstrand, Kongelf, Ulricehamn, Hjo, Askersund, Nora, Lindesberg, Hedemora och Säter, hvilka hvar för sig ega från och med 301 intill 1,400 innevånare och gemensamt räkna en befolkning af 22,760 personer, motsvarande en medelbefolkning af 907 personer i hvarje stad, kunna enligt mitt förmenande icke i all framtid betungas med den för dessa små samhällen särdeles tryckande bördan att underhålla nu befintliga 23 borgmästare, 60 rådmän samt 29 stadskassörer och fiskaler, hvilka tjenstemäns aflöning med visshet kan räknas till minst 224,000 rdr, motsvarande 9 rdr Si öre för hvarje stadsinnevånare. Med anledning af detta antagande och under förutsättning att samtliga dessa städer inom kort böra befrias från skyldigheten att uppätthålla särskilda jurisdiktioner, får jag vördsamt föreslå en underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, hvilka af Sverges småstäder, som böra läggas under landsrätt och emellertid, om borgmästare-ledighet i ofvan uppräknade städer skulle inträffa, sådant embete icke tillsätta, förr än frågan om stadsJurisdiktionens upphäfvande blifvit pröfvad och slutligen afgjord. Motion derom att riksdagen måtte till kaptenen John Ericson aflåta en sacksägelse-skrifvelse. (Af hr C. F. Ridderstad.) Det ligger i naturen hos hvarje folk att med uppmärksamhet, ja med stolthet och aktning följ hvarje landsman, som på utländsk botten : och hedrande häfdar sitt fosterlands anseende och namn. Vid b5 af detta århundrade föddes i Wermland Johr Ä n. en mindre bemedlad grufarbetare i or honom — efter vanligt mått ovanligt. Såsom framstående vetenskapsman, såsom mekauiskt snille af första ordningen, såsom upptinnare af mångfaldiga, inom den praktiska verlden nya gagnande medel, riktande samhåällenas utveckling och mennisksandens kraft, intager han icke dess mindre i närvarande stund en af samtiden så väl högt uppburen som lysande ställning. Resultaterna af hans snilles djerfya verksamhet tillhör verlden, hans namn tidehvarfyet, hans ära fosterlandet. Det kan icke vara min afsigt att upptaga kammarens dyrbara tid med en fullständigare utredning at den verksamhet, som på en och samma gång bildar underlaget till det utmärkta i hans personlighet och medborgarekronan kring hans namn. Alla hafva vi oss emellertid väl bekant, att sjöbyggnadskonsten med honom börjat — man kan med få ord säga — en ny tideräkning. Det var John Ericsons prepeller, som icke blott gjorde ångfartygen fullt lämpliga till örlogstjenst, utan gaf åt hela den ångande. handelsflottan förökad snabbhet och styrka; det var vidare hans flytande batterier, hans monitorer, som, då de för frihetens sak kämpande amerikanska fristaterna bäst behöfde det, på en gång, nästan såsom genom ett underverk, bröto stafven öfver förgångna tiders sjöbyggnadssystem och dermed jemväl tillskyndade sjövapnet förut icke anade, nya tillgångar. Följer man den afslutade stora tvekampen emellan de amerikanska nordoch sydstaterna, så möter oss der på dess mest glänsande blad John Ericsons namn. Det var verktyg, skapade af hans rastlöst arbetande uppfinningsförmåga, som afskuro sydstaterna från hafvet samt sålunda ej blott omöjliggjorde hvarje deras anfall på nordstaternas kuster utan äfven instängde dem inom sig sjelfva. Kongressen i Washington aflät också 1862 till honom en tacksägelseadress för de tjenster han gjort republiken genom att med sin ,, monitor hafra frälsat Förenta Staternas flotta den 9 Mars samma år. — Lagstiftande församlingen i staden Newyork aflät likaledes till honom en liknande tacksägelseskrift. Men de stora uppfinningar han gjort hafva äfven kommit oss till godo. Utan att propellern och monitor-systemet funnits, hade vid sednaste riksdag Kongl. Maj:t icke kunnat föreslå och rikets ständer icke antagit det sjöförsvarssystem, som genom att på ett lyckligt sätt lämpa sig för vårt kustförsvar ökar — efter hvad det vill synas, — vårt lands politiska trygghet. Men John Ericsons snillrika uppfinningar hafva ej blott kommit oss såsom hela den öfriga verlden till godo; från andra sidan Atlanten nitälskar han ännu i dag särskildt för sitt gamla tosterland. Omtänksamt arbete och stora uppoffringar ådagalägga det. Sålunda skänkte Ericson fäderneslandet genast efter monitorernas konstruktion fullständiga ritningar öfver desamma, hvarjemte han gång efter annan sedermera skickat vår regering ritningar och beskrifningar på alla de förbättringar. den amerikanska krigserfarenheten föranledt. Men ej nog härmed. År 1865 skänkte han fätlerneslandet tvenne amerikanska femton-tums kanoner; de gröfsta och kraftigaste kanoner, som man ännu då kände. IIVarje kula väger 460 skålpund och hvarje kanon 44.000 samma vigt. Denna klass kanoner hade under det amerikanska kriget varit hårdt pröfvad och dervid visat sig göra en förfärlig verkan såväl mot de fiendtliga pansarfartygen som mot fiendens fältverk och landttrupper. Ilvarje kanon kostade honom i Amerika öfver 22,000 riksdaler, således båda tillhopa mera än 44,000 riksdaler riksmynt. Som allmänt bekant är, har John Ericson vidare till fäderneslandet hemsändt en ny moTn jr oo tr AUH rA AA