Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1867, sida 2

protester från polacker, partikularister, kaholiker, och hvilka namn oppositionen för sfrigt kan hafva, skall blifva tillbakavist såsom icke tillhörande parlamentets kompetens. Men trots alla dessa försigtighetsmått torde det icke blifva lätt att komma till rätta med parlamentet. Icke i en enda af valkretsarne i Slesvig, Holstein, Hamburg och Hannover hafva den preussiska regeringens kandidater segrat i striden mot det anti-annexionistiska partiet. I Hamburg synas valen hafva fallit på män, hvilka skola uppbjuda hela sin förmåga för att skydda den stora handelsstadens merkantila intressen och kommersiella sjelfständighet (som frihamn) inom förbundets område. Hvad f. d. konungariket Hannover angår, så är den antipreussiska stämningen här måhända ännu starkare än på något annat ställe i Nordtyskland. Preussiska regeringen har varit nödsakad att i detta land vidtaga de strängaste åtgärder mot den gensträfvighet, som der synes vara lika utbredd i alla samhällsklasser. Ännu för få veckor sedan erhöll en adelsman, godsegaren v. Alten-Hemmingen, befallning att inom tre dagar lemna provinsen, emedan han utspridt brochyrer till förmån för den antiproussiske kandidaten, frih. Miinchhausen, en i exkonungen Georgs gunst högt stående man. Befallningen blef sedan återtagen, men Hemmingen måste skriftligen tillförbinda sig att afhålla sig från alla politiska agitationer. Mänchhausen är emellertid — som bekant är — med stor majoritet vald. En annan af konung ceorgs gunstlingar, legationsrådet Radloss, som en längre tid uppehållit sig i Wien hos sin förre herre, men kort före valen ätervändt till Hannover, erhöll likaledes befallning att vistas utom Hannover, i en af de gammalpreussiska provinserna. Att dessa medel icke kunna hindra folkets verkliga sinnesstämning att yttra sig, visar det utomordentliga deltagandet i alla de val, som gå i oppositionell riktning. Näst efter Hannorer är staden Frankfurt den del af nordtyska förbundet, der oppositionen mot Preussen är starkast utvecklad. ln af stadens mest bekanta litteratörer utvisades derifrån på regeringens befallning, emedan han i sina tidningskorrespondenser motarbetat regeringels kandidat. Som vi förut meddelat, har Mayer Rothschild, som förut uppehållit sig i Wien, blifvit vald för Frankfurt. Öfverallt synes oppositionen vid valen hufvudsakligen haft för afsigt att demonstrera och visa verlden, att man icke ville uppgifva sin förra sjelfständighet, samt att man ville begagna hvarje tillfälle för att återfå densamma. FRANKRIKE. Klereciet utvecklar stor verksamhet i provinserna alltsedan grefvens af Chambord ofta omtalade bref blef bekant. I slutet af denna månad skall en stor prelatkonferens ega rum i Amiens, hvilken skall bevistas af den påflige nuntien samt en stor mängd erkebiskopar och biskopar. Som anledning till detta sammanträffande bafva de värda prelaterna uppgifvit den sorgegudstjenst, som i Amiens kommer att firas öfver den på Korea mördade biskop Darcliy. France meddelar, att Victor Emanuel till våren skall komma till Paris för att taga expositionen i betraktande. Generalpostdirektören Vandal synes nu skola uppoffras för sin barbariska rundskrifvelse om breföppnandet. På Rouhers uppdrag har , Patrie uttryckligen betecknat denna skrifvelse som en ,acte regretable. Äfren genom andra åtgärder har Rouher visat sig vara angelägen om att närvidlag lägga sin oskuld i dagen. Den polska emigrationen har öfverlemnat kejsaren ett memorandum, i hvilket vvecklas en kontinentalallians mot Ryssand: Spanien och Portugal (genom gifermål förenade under en gemensam kogung) skulle med Italien, Preussen och Osterrike marschera mot czaren. Österike skulle till Italien afträda Triest och Pridentino samt till Preussen sina tyska provinser, men skulle till ersättning här-. ör erhålla de delar af Polen, som nu nnehafvas af Ryssland och Preussen. Så skulle Habsburgarne erhålla Ungerns, Böhmens och Polens kronor. Frankrike skulle som kompensation erhålla Belgien. j j ENGLAND. Prins Alfred hade, som bekant, slagit . rad om en kappsegling mellan den ameikanska jakten Henrietta (som vapn!: priset på kappseglingenj öfver ÅÄtlantiska tafvet) och sin egen lustjakt. Bennett, garen till lIlenrietta, har erbjudit prin-. en denna jakt till present, för att der-As ned visa sin tacksamhet för all den gäst-JI rihet, som blifvit de amerikanska seglarne s ecvisad på engelsk botten. Prinsen begärde!: re veckors betänketid, efter hvilkas för-! opp han under förbindliga uttryck afslog!1 S I I 1 1 8 0 nbudet och för öfrigt yttrade; alt Engländ nåste försöka att åstadkomma cen medäslarinna till ,, Henrietta; ,,en sådan vänkaplig strid vore den enda, i hvilken börenta Staterna och England kunde inecklas. bet bref, i hvilket prinsen den 2 Januari uttryckte sig sålunda, var rean oflentliggjordt i de amerikanska tid-s ingarne ett par dagar derefter. Bennett AA ENE