Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1867, sida 2

För öfrigt försäkrar denne korrespondent (densamme som för en tid sedan hade ett längre samtal med presidenten), att Johnson och hans kabinett äro fast beslutna att icke vika ett steg tillbaka från den väg, som de, ,i öfverensstämmelse med författningen, föreskrifvit sig. Man erfar nu närmare meddelanden angående konferensen i Orizaba. Konferensen bestod af ministrarne, åtskilliga at statens högre tjenstemän och några statsråder. Tvåtredjedelar af de närvarande hade förr tillhört det liberala (republikanska) partiet. Kejsar Maximilian öppnade konferensen med ett längre tal, i hvilket han utvecklade landets ställning, Förenta Staternas flentliga uppträdande, och isynnerhet framhöll, att ett inbördes krig borde undvikas. Slutligen förklarade han, det han föredroge att följa sin svärfars (den förra året aflidne konungen af Belgien) år 1848 lemnade exempel att abdikera, hellre än att prisgifva Mexiko till fortsatta inre tvister. Ministrarne talade mot kejsarens beslut att afsäga sig kronan; ,först derigenom skulle Mexiko helt och hållet prisgifvas åt anarkien. Kejsaren bestred icke detta, men ansåg nödvändigt att först undanrödja den fara, som hotade från Förenta Staterna. , Man kunde icke med våld tillbakavisa Förenta Staternas intervention, och man måste derföre föreböja hvarje förevändning till en sådan. För detta ändamål föreslog han sammankallandet af en nationalförsamling, i hvilkens händer han ville nedlägga sin makt, för att återtaga densamma, i fall denna församling uttalade sig till förmån för kejsardömet.