Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1867, sida 3

Article Image
san F — moraga Hnåndasärne till JulPåsk och Pingsthögtiderna äfvensom Tretteadedag jul samt att till närmaste Söndag förflytta Mariebebådelseoch Kristihimmelsfärdsdagarne. . Jag anhåller få här i minnet återkalla den kongl. förordningen ,,ang. sabbatens firande samt vissa helgedagars flyttning och indragning, gifven Stockholms slott den 4 November 17724, så lydande: Vi Gustaf etc. etc. göre vetterligt, att som en oskrymtad gudsfruktan är den första grunden till ett lycksaligt Regemente och ett folks sällhet; altså vele vi städse hafva vära trogne och älskelige undersåtare förmanade, att hålla herran guds bud, och vandra i hans vägar; och ehuru de som herran frukta, altid uti sina lofliga arbeten hafva hans. ära till deras yppersta föremål, så bör sabatsdagen elgas den store quden, såsom han det sjelf budit hafver, att sex dagar skall menniskan arbeta, och göra alla sina gerningar, och den sjunde dagen är herrans sabat. I de kristliga församlingarne äro väl också, tid efter annan, flera dagar utsedde till allmän gudstjenst; men en beklaglig erfarenhet har visat, det myckenhet af helgedagar bidragit, såväl till deras, som ock till den af gud påbudna sabatsdagens förakt och missbruk, tll lättja och syndig lefnad, i stället för guds namns pris. Derföre, och efter den vid sist öfverståndne riksdag af rikets ständer oss i underdånighet gifne anledning, samt flere kristeliga potentaters, och derbland våra trosförvanters lossiga efterdöme, hafye vi eftersinnat, huru som en gudi mera behaglig gudstjenst, jemte skick och ordning i det allmänna lefvernet, såväl som ock bättre utkomst för flitiga och dygdiga arbetare lättare befordras, om vissa, endast i menniskostadga grundade helgedagar indragas eller flyttas, än vid deras bibehållande efter den hittills vedertagna ordning; och i den afsigt hafva vi härmedelst velat förordna, att i de vanliga tre årliga högtider, som är Jul, Påsk och Pingst, skola de två första dagarne såsom helgedagar firas; likaledes Nyårsdagen, Trettondag jul, Mariebebådelsedag, Långfredagen, Kristihimmelsfärdsdagen och Midsommardagen; jemväl ock varda Mariekyrkogängs-, Michelmässooch Allhelgondag, tillika med de fyra årliga allmänna bönedagarne, på det sättet bibehållna, att de sistmnde eller bönedagarne, flyttas från Fredagen till Lördagen, och de tre förutnämnde helgedagarne, då de skulle infalla på någon söknedag, firas den nästföljande Söndagen, eller om Mariekyrkogång skulle inträffa i veckan för Fastlagssöndagen, flyttas den till Söndagen förut. Af Sverges 4 millioner invånare kunna åtminstone 212 millioner anses vara mer eller mindre arbetsföra. ÅÄtervinnandet åt landet af 6 arbetsdagar gör således c:a 15 millioner dagsverken om året. Häri ligger ock, såsom hvar man inser, en riklig ersättning för de arbetsdagar, som den manliga ungdomen kan komma att egna at militära öfningar, derest den allmänna värnepligten införes. På grund häraf föreslår jag: att de tre s. k. annandagarne vid Jul, Påsk och Pingst må varda indragna såsom helgedagar, äfvensom ock Trettondedag jul, samt att firandet af Mariebebådelsedag och Kristihimmelsfärdsdag må förflyttas till närmaste Söndag. I sammanhang härmed föreslår jag: att Midsommardagen må betraktas såsom en fridag för den arbetande befolkningen, utan att behöfva vara förenad med offentlig gudstjensts hållande.

2 februari 1867, sida 3

Thumbnail