Heter fom fan var ÅA envis, följde jag med. Han var alldeles ensam i stugan; der jag lade mig i en bänk, sedan han lagt sängkläder till mig; mannen kröp också , till kojs-, och sen hörde jag inte af honom mer; jag somnade snart och sof tilis åhlen stod högt på himmelen, men när jag vaknade låg jag hvärken 1 stugan eller i bänken; öfver mig hade jag den klara himmelen och under mig det gröna gräset; men platsen jag låg på : . . hu, hu, det var just backen, der Per F. halshöggs, och ,dynan under mitt hufvud, det var hans graf. Så är händelsen mig berättad, och ännu lefva flere personer i min bembygd, som skulle kunna förtälja den på samma sätt . . . De, som icke tro på en rättvis Gud, skola säga, att drängen fantiserade; men de, som tro, skola i denna händelse se ,Guds fingerf. Anna A.