Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1867, sida 2

ga: Senbock sjelf yttrade om dessa. gementer: , skall jag bedöma denna trupp y ter dess klädsel och väpen; så har jag h ider mina 26 krigsår aldrig sett någo mre. Napoleons armå af 1813 och 1814 varss ke uteslutande, men till aldra största de-r n, sammansatt af soldater med relativt 1 yöket liten öfning: Den gamla armeen istördes ju nästan totalt i Hyssland. 2 När Marmont uttalar den åsigten, att s ansmannen iske behöfver mera än 3:nesg änader för att blifva en fullt utbildadl Idat, gör han det visserligen med tanken i en god cadre. Men med cadre menar sf an då icke någon stamtrupp af gamla Ådater, utan endast befäl. För att inseli etta, behöfver man endast slå upp 5:teli elen af hans memoirer, der man sidan 8 ser hvad som följer: j On exerca constamment aux maneuvres 1 ; les vieux et les jeunes soldats; möme endant les marches, Finstruction fut connube. On agit dela meme maniere dans s autres bataillons, entidrement composees l. e conscrits. Ceux dont les cadres etaient:ons, quoique forms trs rapidement, punt etre prsents å Pennemi avec conance, tant les paysans frangais, belliqueux ar essence, sont faciles å dresser. Vi hafva tillåtit oss kursivera de vigtiaste orden i ofvanstående citat. Med stöd af den erfarenhet krigshistoien lemnar, kunna vi tryggt uppställa den egel, att milishärar med god anda och oranisation, väl anförda och med så pass fning att de kunna sköta sina vapen och ålla tillsammans i manövrerne, slå lika tarka yrkesarmeer. Till bevis för sanninen af denna regel kan anföras exempel i fverflöd. Ehuru vi i vår senaste uppsats redan nfört en hel del sådana exempel, hvilkas evisande kraft ej det ringaste rubbats af ns:s inkast, vilja vi ytterligare framdraga ågra flera dylika. Det amerikanska frihetskriget i förra eklet utkämpades hufvudsakligen med miishärar, som vi dock ingalunda vilja upptälla som något mönster. Redan första ret af detta krig, då alltså milissoldaterna j ännu hade annat än den högst obetydiga öfning de förvärfvat under freden, tillogade dessa af engelsmännen djupt föräktade, med ammunition illa försedda och rid krigstukt ovana amerikanska milissollater den engelska reguliera armåen nelerlagen vid Lexington och Bunkershill. Vid det sistnämnda stället blefvo engelska rupperna 2:ne gånger tillbakadrifna af merikanska milisen, och de förstnämnda räddades endast från fullkomligt nederlag zenom en häftig kanonad från engelska. lottan. Fristaterna i det fordna spanska Amerika förde sina befrielsekrig med armåer, som till en början hade föga eller ingen öfning, åtminstone i den bemärkelse europeiska militärer taga det ordet. De ungerska Honveds, hvilka, för att tala med ins., blott en kort tid gjort tjenst som soldater, slogo ändå vid flera tillfällen de ,,utbildade österrikiska trupperna. Dessa Honveds voro icke införlifvade i de gamla ungerska regementena, utan bildade egna bataljoner, hvilkas befäls-cadrer voro i många fall ingenting mindre än goda. Slutligen få vi erinra, att svenska indelta armeen endast är en milishär. Endast sammandragen ett par veckor em året, egna sig dess befäl och gemenskap hela den öfriga delen af året åt landtbruket och andra borgerliga sysselsättningar. Detta är just hvad som förnämligast karakteriserar milishärar och skiljer dem från stående yrkesarmer. Då Carl XI betraktas som indelningsverkets egentlige rundläggare, kan indelta armöen anses örst hafva bestått sitt prof i Carl XII:s 3, men det var ock ett prof, som heter uga Äran delade den dock med de tala värlvade trupper, som funnos i Carl XI:s härar. För öfrigt hade Carl XII:s krigare mera än nog af öfning i de ständiga krigen. Den ärorika kampanjen i Finland 1808 och 1809 kommer deremot helt och hållet den af Carl XI grundade milishären till odo. Den indelta armåens öfaingar vorc då vida kortare än hvad nu är förhållandet. De finska soldaterna hade alltså blot en kort tid gjort tjenst i jemförelse med ryssarne, som den tiden liksom nu exercerade både sommar och vinter. Detts oaktadt besegrade den finska armåen ryssarne i flera träffningar, fastän den slut ligen fick vika för den mängdubbla öfver. makten. Då ungdomen i skolorna och inom kom munerna får en krigisk uppfostran, då hvad sålunda inhemtats underhålles ocl förkofras genom förberedande öfningar anse vi 30 dagars rekrytskola för infante riet vara fullt tillräcklig för att bibring: de värnepligtige den militäriska utbildning de behöfva, möjligen icke för att excellerpå paradfältet, men väl för att kunna fö ras emot fienden och värna sitt fädernes lands frihet och sjeltständighet. För öfrig får det äfven tagas i behörigt betraktan de, att ett krig ej kan komma så plöts ligt, att man ej får ett par månaders tic på sig för förberedelserna. Alltså bör å icke saknas tillfälle att gifva den fulländ ning åt öfnin som männen af facke