Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1867, sida 2

st med ins. den tankan, att sådana öf( ngar skola peuri.YAS med mera än vanst eftertryck af både befäl och trupp. Vi hafva för denna gång i ngenting viare att säga i hufvudsaken. Ännu återår det dock att tillägga några ord fömde ins:ns öfriga, underordnade anmärkingar. Wermlands fältjägare hafva aldrig af oss nförts som en mönstertrupp. Vi hafva igt och dervid förblifva vi, att detta reementes organisation har den största liket med den vi tänkt oss för vår milishär ch att derför vi kunna räkna oss till godo ör vår plan allt hvad som under riksdaarne, då fråga väckts om nämnde regesntes indragning, blifvit anfördt till förvån för dess bibehållande. För 10 å 15 år sedan skulle ins. haft illkomligt rätt deri, att 4 marschdagar i nedeltal för hela Sverge är för litet för :a uppbådet; men under förutsättning, att åra sedan den tiden i så hög grad förättrade kommunikationsanstalter öfverallt å begagnas som de böra och kunna, äro i öfvertygade, att denna marschtid är tilläcklig. De öfriga anmärkningarne rörande narschkostnaderna förfalla, då de skäl, som i, vid bemötandet af ins:ns första artikel, det hänseendet anförde, icke en gång a omnämnda, långt mindre vederagda. Vi lemna derhän 1 hvad mån den omtändigheten, att i preussiska armöen brizaden är under freden sådan den skall rara då den går i fält, medverkat till preusarnes segrar. Det står dock fast, att, unlantagande den preussiska, hvarken den ranska eller någon annan mera betydanle arm i Europa har samma formation under freden som i fält. Med fästadt afseende härpå, torde det sociala skäl vi anlragit för bataljonernas omkastning allt åla att tänka på. Vi tänka oss för inanteriet följande taktiska enheter: batalonen, brigaden och divisionen, den sistnämnda likväl sammansatt af alla de olika rapenslagen. Det kan vara likgiltigt, om den mellersta i ordningen af dessa enheter, så väl under freden som i fält, behäåller samma namn. Men då fredsformationen är olika med krigsformationen, ansågo vi det vara skäl att äfven gifva dem olika benämningar och bibehöllo för fredsformationen den gamla populära benämningen regemente. Då vi företrädesvis betonade rörligheten hos jägarbataljonerna, hade vi blicken riktad på den stora vigt och betydelse snabbheten i rörelser måste erhålla i en icke långt aflägsen framtid. Det är klart, att ju mera eldgevären fullkomnas, desto mera vigt kommer det att ligga på truppernas rörlighet. I vårt land, der allmogen i de skogrikare trakterna så mycket sysselsätter sig med jagt, och då dertill kommer, att skogsoch bergsbon i allmänhet är vigare än slättbon, bör det ej blifva omöjligt att bilda några bataljoner af goda skyttar med en högre grad af gymnastisk skicklighet. I trots af allt hvad ins. deremot kan hafva att invända, måste man alltid erkänna sådana bataljoner utgöra infanteriets elit. .Missfoster-bataljonerna få stå för ins:s räkning. Vi frånkänna oss allt faderskap till denna tanke. 1:a uppbådet i vår organisation kräfver något öfver 6,000 officerare och underofficerare. Deraf äro circa 1,700 fast anställda, och alla officerare samt många underofficerare hafra ganska goda löneförmåner, hvilket måste hafra till följd, att deras platser blifva esterfikade. Derför kan man tryggt antaga, att många både officerare och underofficerare tiena atofve sin värunepligtstiå såsom aspi sr, de förre till fast aflönta officersplat de-sednare till. instruktörsbefattningar andra sidan kan äfven antagas, att de ste, som önska blifva officerare och underofficerare, redan några år före värnepligtstiden skola inträda i armen, emedan de, som ämna egna sig åt det militära yrket, vilja vinna tid, och de andra alltid skola hafva ett intresse uti att så tidigt som möjligt hafva undangjort sin militära kurs. för att sedan så mycket mera obehindradt kunna egna sig åt de borgerliga yrkena En gosse om 16 eller 17 år. vill t. ex gå in i handel, och dåldet alltid bör blifva lättare för honom att få kondition sedan han genomgått sin rekrytskola, så anmä ler han sig, alltefter som han är qvalifi cerad, såsom officerseller underofficerskadett, samt genomgår sin kurs i rekrytoch militärskola, hvarefter han af sin värnepligt är mera oförhindrad att egna sig åt det yrke han ämnat ingå uti. Vi är fullt och fast öfvertygade, att armen skal få fullt upp af ämnen att välja på för of ficersoch underofficersplatserna, och ati den årliga afgången af befälspersonaler skall blifva vida mindre, än ins:n befarar Till den af ins:n uttalade satsen, att v med mindre uppoffring at penningar ocl tid, än vårt förslag kräfver, kunna erhållen duglig armå genom cadre-systemet yilja vi med det snaraste återkomma. Der I fordrar sitt särskilta kapitel. Det låte I emellertid eget nog, då ins:n tycker, att v öfverskridit diskussioaens råmärken der för, att vi med några siffror sökt vis: hvarthän det bär med denna sats. Tål der sej att röra vid, då är det sannerligen ick värdt att tänka på att deraf hemta någr: I nraktiska resultater. HR AB INT — Ov-—— v S A — —— —ä—ä— LH AA 00 D