Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1867, sida 1

NLHNHEEee TAS SATIR Riksdagsbref. Stockholm den 25 Januari 1867. Valen af ledamöter och suppleanter i de ständiga utskotten äro nu slutade. Tillsammans hafva de upptagit trenne plena, med en sammanlagd tid af 12 å 13 timmar. Det vore godt om anordningar vid röstsedlarnes antecknande kunna så ställas, att denna förrättning ginge något fortare. — Emellertid är det nu gjordt, och resultatet har, såvidt man änmt kan bedöma, varit godt. De flesta mera framstående utskottsledamöter at gamla stammen hafva blifvit återvalde. Gifvet är dock att icke alla de äldre kunnat återfå sina platser, då andra kammaren nu är talrikare än de förra borgareoch bondestånden samt då deri tillika ingått medlemmar af de förra två första stånden, å hvilka afseende äfven bordt sästas. Något plenum i andra kammaren på aftonen blef ej af, emedan kansliet behöfde några timmars ledighet, för att komma rätt i ordning. I morgon Lördag börja motionerna inlemnas, och kommer dermed att fortgå på Måndagen och Tisdagen, som är den sista motionstiden för alla andra förslag, in de som afse grundlagsförändringar — hvartill hör frågan om religionsfriheten — hvilka kunna äfven sednare under riksdagens lopp framställas. Jag hoppas blifva i tillfälle att meddela II. T:s läsare en och annan af de väckta motionerna. törande nyinkomna motioner lärer det vara meningen att bordlägga dem intill dagen efter motionstidens utgång, emedan det eljest kunde hända, att icke alla motioner hunne uppläsas. Det är likväl antagligt att motionsflödet nu blir långt mindre än förr. Då h. exc. justitiestatsministern anmodade kamrarne att gifva statsrådets ledamöter på förhand kännedom om när man önskade till dem aställa frägor, som påkallade svar, så synes mig detta vara ett erkännande å regeringsmaktens sida af interpellationsrätten, hvilket bör mottagas med tillsredsställelse. Denna rättighet å kamrarnes sida, som tillhör det konstitutionella statsskicket, medför också för regeringen den stora fördelen, att smygande anklagelser kunna dermed tillbakavisas och månget missförstånd, efter vunna upplysningar, hiäfvas. Första kammaren har i dag emottagit åtskilliga motioner, samt har, med anledning af en framställning från frih. Adam Raab, beslutat nelsätta ett särskilt utskott om 7 personer för behandlande af frågan om organisation af vårt försvarsväsen. Då andra kammaren är afgjordt stämd för tillsättande af ett utskott för samma ändamål, kommer man alltså helt visst att för denna vigtiga fråga få ett utskott af It personer, deraf den första karnmarens ledamöter väl komma att i öfvervägande grad hålla på det bestående åtminstone såsom stam för en ny armebildning, under det att fiertalet af ledamöterna från andra kammaren väl komma att utgöras at vänner till den allmänna värnepligtens genomförande i vårt försvarsväsen. Det är all anledning antaga, att i detta utskott heta strider komma att utkämpas mellan det gamla och det nya föreställningssättets män. Statsutskottet får på sin lott det ingalunda lätta åtagandet att söka åvägabri jemvigt mellan statsverkets inkomster och utgifter, dervid väl den naturliga gången synes vara, att man i första rummet söker reducera de sednare. Skulle detta oaktadt skatterna behöfva ökas, så bör det väl anses riktigare, att man höjer den dårelätet skatten, som drabbar den som kan betala och som svider, i stället för att öka den indirekta, som drabbar mest de obemedlade klasserna och som utsuger näringssafterna genom tusen porer, likasom den smygande sjukdom, hvars orsak man förgäfves efterspanar. gan om anskaflande af gevär blir en brinnande fråga. Alla önska goda vapen åt nationen, af bästa beskaffenhet: men dels vill man veta huru de förra auslagen till detta ändamal blifvit använda, dels tror man att ändamalet bäst vunnes genom att anslå medel till en utvidgad inhemsk gevärstillverkning. do dessutom göra derborta på det torra, heta landet? Der AÄrnIU da hafra SA