Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1867, sida 2

rande summa, och hr Prytz, att till tomtplats måtte användas den tomt, som skulle komma att bildas genom utdragandet af Smedje-, Silloch Kronhusgatorna samt i vester af öppna platsen vid Packhuset. Betänkandet återremitterades derefter till den förra beredningen, som anmodades att taga dessa båda förslag i öfvervägande. I det senare betänkande, hvilket beredningen under den 31 sistlidne December afgifvit och som vid dagens sammanträde föredrogs, hade beredningen, på anförda skäl, afstyrkt bifall till såväl hr Blomstrands som hr Prytz förslag, hvarefter beredningen yttrar: Efter förnyadt öfvervägande af förslaget om Lilla Bergets användande till plats för Chalmersska Slöjdskolans nya byggnader, har beredningen derföre icke ansett sig böra frånträda detta förslag; hvadan beredningen tillstyrker: att Stadsfullmäktige måtte bifalla hvad beredningen, uti betänkandet af den 17 istl. Oktober, föreslagit, rörande inlösen och afrödjande af egendomarne å Lilla Berget och upplåtelse af detta qvarter. i förening med Köpmansgatan nellan Tyggårdsoch Smedjegatorna, till plats för Chalmersska skolans nya byggnader; dock med förbehåll, att föreläsningar och öfningar i mekanik, fysik, kemi samt mekanisk och kemisk teknologi, med tillhörande laborationer och verkstadsarbeten, få, för lärjungarne i Slöjdföreningens skola, ske uti Chalmersska Slöjdskolans nya lokaler, under gemensamt begagnande af de för nämnda undervisningsämnen behöfliga samlingar. Skulle Stadsfullm e icke godkänna hvad beredningen sålunda föreslagit, hemställer beredningen: att plats, för uppförande af nya tidsenliga byggnader åt Chalmersska Slöjdskolan, måtte anvisas å det med tomtnumren 3 — 14 på den af t. f. stadsingeniören Brandel upprättade plankarta n:o 2 öfver Hasselbladska ängen utmärkta qvarter, under förbehåll, att detta qvarter, som innehåller 70,858 qvadratfot, för Chalmersska skolans byggnader icke i vidare mån upptages, än att tillräckligt utrymme afsättes, för uppförande af byggnad åt Slöjdföreningens skola, derest sådan byggnad framdeles skulle beslutas. Och får beredningen slutligen upplysa, att det belopp, hvarunder Drätselkammaren, uti till Stadsfullmäktige ingifvet förslag, ansett tomterna å det ifrågavarande qvarteret icke böra säljas, uppgår till sammanlagdt 63,633 rdr rmt. Mot beredningens förslag om användande af qvarteret å Hasselbladska ängen hade en af ledamöterna, hr Kobb, reserverat sig, anseende, att detta qvarter, tillfölje af dess förmånliga läge, vid en blifvande tomtförsäljning sannolikt snart skulle blifva upptaget, hvarigenom en ej obetydlig köpeskilling skulle ingå till Stadskassan. Såsom passande plats för nybyggnaden hade hr Kobb i sin reservation föreslagit den bergsplatå, som är belägen öster om den tillämnade Öfra Korsgatan, eller en del af nuvarande landeriet n:o 102, samt för närmare ledning bifogat en projektkarta. Utan diskussion beslutade Stadsf:e, i enlighet med beredningens tillstyrkande, att ej lemna bifall till de af hrr Blomstrand och Prytz väckta förslag, hvarefter betänkandets öfriga delar företogos till behandling. Hr Berger ansåg frågan ej ännu vara i det skick, att en hufvudsaklig pröfning deraf nu kunde ske, och yrkade — med serskildt afseende på hr Kobbs förslag, hvilket tal:n förordade — en närmare utredning, för hvilket ändamål ärendet borde remitteras antingen till Drätselkammaren eller Gatuoch Vägförvaltningen. Hr v. Schoultz meddelade, att Chalmersska Slöjdskolans lärarekonklav visserligen alltid ansett platsen å Lilla Berget såsom den lämpligaste för byggnaderna, men dock, då tvenne andra förslag förekommit, bland dessa gifvit företrädet åt platsen vid Hagakyrkan. Den af hr Kobb föreslagna skulle under en lång följd af år komma att ligga omgifven af en hop rucklen. Detta är väl ett missförhållande, som med tiden komme att afhjelpas, men betänkligare vore, att skolan, med det läge hr K. föreslagit, skulle komma att ligga alldeles oskyddad för vindar från O. och N.O., en olägenhet, som vid en strängare årstid kunde föranleda till, att undervisningen i t. ex. det vigtiga ämnet konstruktionsritning alldeles skulle få afbrytas, enär det blefve omöjligt att behörigen nppvärma de för denna undervisning afsedda stora salar. Platsen vid IIagaheden hade ett i detta afseende bättre och i hvarje fall sundare läge. alzn ville på det varn.aste förorda, att ärendet blefve vid dagens sammanträde afgjordt, bl. a. derför, att frågan om anslag till Chalmers öjdskolan förekommer vid den nu började riksdagen, och det kunde blifva till mehn för skolan jom Stadst:e ej fattat ett bestämdt beslut. Det hade förutsatts, att skolan skulle kunna begynna sin verksamhet i sin nya lokal sednast höstterminen 1868. Hr Kobb åberopade i korthet sin reservation och förordade bifall till sitt i densamma framställda förslag. IIlIr Rapp förordade beredningens 2:dra alternativ, påpekande de betydligt drygare kostnader, som verkställigheten af hr Kobbs förslag skulle föraneda. Hr Dahlunder instämde i hufvudsaken med hr v. Schoultz, tillstyrkande likaledes bifall till beredningens alternativ n:o 2. Hr Berger formulerade närmare sitt förslag om remiss derhän, att sådan borde ske till Drätselkammaren, på det att man genom behörig myndighet måtte få kostnaderna utredda. Då kommunen ju redan beslutat att lenena plats till en ny byggnad för Slöjdskolan, trodde tal:n, att ett uppskof med beslutet om läget af denna plats ej skulle kunna menligt inverka på anslagsfrågan vid riksdagen. Att börjandet af skolans verksamhet i dess nya lokal komme att fördröjas något år, vore — In sn a —