Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1867, sida 1

Article Image
Vid fråga om remiss till vederbörligt utskott af K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof uppstod en ganska liflig och ihållande diskussion, hvarunder uppträdde: Hr de Mare, som ifrade för större sparsamhet, än hvad i propositionen gaf sig tillkänna, samt att landet icke måtte vidare öka sin utländska skuld. Tal. yttrade sig särskildt angående nordvestra stambanan, hvilken han, med afseende på den rådande penningeförlägenheten, ansåg icke böra bedrifvas med den skyndsamhet, som nu vore föreslagen. lr Muren instämde med den föregående talaren deruti att all möjlig sparsamhet borde iakttagas, så att staten ej onödigtvis fördjupades i skuld, men protesterade mot samma talares åsigt att arbetet å nordvestra stambanan ej borde fortsättas så allvarligt som i den kongl. propositionen föreslagits. Ett sådant förfaringssätt vore stor misshushållning. De medel, som förut blifvit å denna bana nedlagda, gåfvo ej någon ränta förr än banan blefve färdig. Ingen klok industriidkare nedkastade penningar på ett företag; utan att på samma gång hafva för afsigt att få detsamma så fort som möjligt fullbordadt. Det vore derför i förevarande fall bättre uträkning att genom lån äfven med större uppoffringar, ansk: fa medel än att låta verket stå ofullbordadt. De penningar som hittills blifvit af svenska staten upplänade, hade blifvit invända till nyttiga företag, och det vore en lycka r landet att dessa företag blifvit utförda. MDetta visade sig bäst af Sverges ökade produktion. År 1S4S uppgick Sverges export till något öfver 36 millioner rdr; redan år 1865 hade den stigit till 105 millioner. Således produktionen tredubblad på mindre än 15 år. Få länder, med undantag af lengland, kunde uppvisa ett sådant framätskridande. Att under det industrien vore i så stark utveckling, penningebrist skulle uppkomma, vore sanska naturligt, men innebure ingalunda något skäl att inställa redan påbörjade nyttiga företag. Hr Hedlund trodde att den erfarenheten för många varit ganska smärtsam, att under en tid, lå man allmänt talade om sparsamhet, regeringen öreslagit tillökning i utgifterna och till betäckanle af dessa att bland annat öka tullsatserna å raste och socker I kungl. prop. sades visserligen

24 januari 1867, sida 1

Thumbnail