att man nu måste med några uppoffringar gälda de fördelar man beredt sig, likasom det ej heller vore någon olycka, om man här i landet, i stället att såsom länge tillförene, hafva lagt upp ärliga öfverskott. nägon gång anticiperade på ett kommande ärs inkomster, såsom i nästan alla andra länder sker. Hr Tornerhjelm varnade för att alltför mycket klaga öfver landets finansiella ställning. Densamma vore icke sådan, att den berättigade till en sådan klagan, hvilken för öfrigt kunde skada och verkligen redan skadat vår utländska kredit. Friherre af Ugglas fäste, till svar på mot förra riksdagens statsutskott gjorda anmärkningar, uppmärksamheten derpå, att nämnde utskott vid beräkningen af inkomsterna hemtat ledning af de utaf riksgäldskontoret lemnade uppgifter. Att dessa uppgifter ej visat sig öfverensstämma med verkliga förhållandet, trodde italaren härleda sig sig deraf, att desamma blifvit gjorda under förutsättning, att hela det kontraherade lånet å 9,000,000 thaler skulle inflyta -— något som emellertid icke skett, alldenstund i denna lånegumma fattades något öfver 2,200,000 thaler, hvilken omständighet äfven förklarade den af en föregående talare anmärkta bristen. I öfrigt ansåg talaren, att man ej borde hysa misstro ech bristande förtroende till sig sjelf, ,ty om vi det göra, huru då begära, att andra skola hysa förtroende för oss? Grefve Sparre påpekade olämpligheten att vid diskussionen gå utom det ämne, som vore föremål för densamma, eller den kgl. propositionen. Hvad densamma beträffade ansåg talaren den deri föreslagna förhöjningen i bevillningen vara en sorglig utväg till medels anskaffande. Utan att vilja i likhet med en och annan föregående talare ingå i något klander af förra riksdagars statsutskott, trodde dock talaren sig kunna våga det påståendet, att uppgörandet af staten vanligen gått på en slör, och vore, för en bättre beredning af ärendena inämnde utskott, lämpligast att detsamma sammanträdde med deputerade af bevillningsutskottet ech bankoutskottet. Hr von Geijer påpekade nödvändigheten af medels anskaffande till vapen och var öfvertygad, att regeringen dervid med största urskiljning och grannlagenhet skulle gå till väga. Grefve Mörner, C. G., bemötte några af föregående talare hafda yttranden. Grefve Hamilton ville med anledning af frih. Ugglas uppgitt lemna den upplysning; att han icke vid den tid, som sistnämnde talare åsyftat, varit fullmäktig i riksgäldskontoret. Frih. Sprengtporten framhöll önskligheten af att det utskott, som komme att handlägga de ekonomiska frågorna, måtte så noga som möjligt söka utreda orsakerna till det närvarande finansiella betrycket i landet samt handla så, att det onda så mycket som möjligt blefve motverkadt. Härefter remitterades den k. propositionen till statsutskottet. Till vederbörliga utskott remitterades derefter de vid gårdagens sammanträde väckta motioner. Dervid bifölls en af hr Hasselroth gjord anhållan, att, i öfrerensstämmelse med grundlagens4 stadgande, få dela sin motion om folkskoleväsendet i tvenne. Deremot förföll tillsvidare, efter det herr Hassclroth återtagit sin motion derom, frågan om tillsättandet af ett serekildt utskott för behandling af frågan rörande folkskoleväsendet. På samma sätt förfors med frih. C. A. Raabs motion om serskildt utskott för behandling af motioner och k. framställningar rörande försvarsverket. Andra kammaren. (KL. 10—2.)