(Från Örebro). D,urpiågeri. Hemmansegaren Per Andersson i Kårsta var i Fredags till rådhusrätten i urobro instämd att stånda ansvar för grymt djurplågeri. Ugare af en häst, som är besvärad af bölder eller s. k. ,inkar, lät han i början af månaden sko denna, utan att bekymra sig om, att den ena skon, genom att vidröra en af inkarne, öppnade densamma, så att blod flöt derur. Likaså har skett och sker med en under hästens buk varande böld, som beröres at bukgjorden. Allt detta oaktadt. anser sig Per Andersson icke allenast oförhindrad att dagligen köra med kreaturet, utan har till och med hjerta att, såsom vid ett par tillfällen skett, åta detsamma i 15 graders köld stå ute på en gård under 6 till 7 timmar. — Då målet mot vår man påropades, framträdde såsom ombud för honom och försvarare af hans sak hans — fästeqvinna, den der menade tro på, att inga plågor törorsakades genom böldernas öppnande, hvarjemte hon upplyste, att hästen haft täcke på sig under det den stått ute, och tyckte allt dermed vara väl destäldt. Att hon icke hade rätt i, hvad det förstnämnda angår, är lemligen påtagligt, och detta bestyrkes at ett utlåtande af länets djurläkare, som förklarar djuret vara i behof af bättre vård, än hittills egnats detsamma. — För att höra svaranden sjelf, uppsköts målet till den 2 Februari. Fästmön såg dervid litev fundersam ut samt förmälde att Andersson hade ,.ondt i en tå. Omöjligt för wonom vore åtminstone att begagna sina stöflor. menade flickan. Skall han komma, måste han gå i svenska stöflor, tillade hon. Då ordföranden sörsäkrade, att han vore välkommen äfven i sådana, genmälde hon, att Andersson varit det så agom hos häradsrätten, der man en gång förebrått honom derför, att han insö densamma uppträdt i ,svenska stöflor. — Utan vidare afseende härpå ålades Andersson att inställa sig sjeli bos rätten nästa gång, målet förekommer. ——