Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1867, sida 3

Ea förd på Udderalla-Wenersbor . ; Herrljunga jernväg. Wenersborgs Tidning innehåller följande insända berättelse: Knappt hade sista snöstormens dån lagt sig förrän det första snälltåget mellan Wenersborg och Herrljunga anordnades af verkställande direktören, och ryktet derom spred sig hastigt i staden, ehuru icke någon annonsering derom hade utgått, då banan ännu icke är fullt färdig eller de från Frankrike väntade kupterna ankommit. KL 11,30 min. anlände den till kraft eldade ånghästen framför stationshuset i Wenersborg och den åtföljande vagnen upptog, utom öfveringeniören major Adelsköld och verkställande direktören O. H. Bergqvis cirka 16 —18 passagerare, hvilka begagnade til fället att profitera af den direkta färden. Vi passerade stadens yttre tangent och rullade på bron öfver lilla grenen af Götaelf inpå IIufzudnäsön och närmade oss det dånande fallet. Det vackra vinterlandskapet utbredde sig här i sin fulla prakt och de af rimfrost försilfrade träden, hvilka mot solens strålar bröto sitt skimmer i tusen färgskiftningar, höjde färdens behag. Pilsnabbt framgick vårt lilla bantåg af endast lokomotiv och en vagn öfver det Adelsköldska mästerverket, stålbron öfver Hufvudnäsöfallet, under hvars komplicerade sammansättning den våldsamma forsens dån tillkännagaf det vågstycke, som blifvit besegradt. Inom några ögonblick signalerades Rånnum station, som efter blott några minuter lemnades. Tåget tillryggalade nu det korta afståndet till Halleberg, der vägen genomskär bergdoseringen till ett betydligt djup och går utmed Ilästevads urgamla domarering, der fordom folktingets angelägenheter biefvo afgjorda. Vi sågo en skymt af Odins dam och ättestupan, derutför störtat sig mången Valhalla-kämpe, som föredrog den tidens hjeltedöd framför döden under ..sotad ås. Ref. saknar förmåga att skildra den vackra trakt, som bantåget här plöjer. Östridigt är det hela denna jernvägslinias skönaste terräng. Vi passerade vidare Lilleskogs bro och inkommo i en den vackraste vy, som sommarens prakt troligen kommer att göra till en vallfartsort. Det är hit som våra stadsboar modligen komma att begifva sig, för att uthvila efter veckans mödor och här är platsen för våra Brikolisters och skarpskyttars utflykter. Lilleskogs station är smakfull och i den lätta stil, som genom sina orneringar och listverk intager ett framstående rum. Tåget stannade här några minuter, medan den gästfrie stationsinspektoren inbjöd passagerarne på en rykande brylå, som genomströmmade våra nerver från hatten till klacken. Skålen gällde den nya banans välgång och dracks under den gladaste sinnesstämning, Tåget ilade åter äsen framåt förbi den ödsliga Munkesten och ut på den stora Dettersmossen, öfver klo mader, med klo kyrka till höger. Så gick det med en fart af 3 mil i timmen hän mot stationen Salstad. beläen på ett stort åkerfält, med sjön Dettern till ndde till höger. Här usade tåget efter en stund öfver en af d Jernbroar. som utmärka major Adelskölds oda smek, första gången öfver Nissa-ån. (iräsps station uppnåddes straxt derpå, der en större anärsverksamhet inom kort torde vara att motse, då flera vägar der sammanstöta. Förbi Grästorp ilade tåget mot Ulfstorps station, i hvars nårher den enda grustägt i hela trakten finnes. Jern vägsstyrelsen, som ansåg fördelaktigt att in ösa momnde grastägt, har härpå gjort en synnerligt god affär. då grus i motsatt fall icke kunnet fås närmare än vid Mank Itt sersh är utlagt för erushemtning från denna Nästa station är Håkantorp, der tåget stannade 10 min. Flera enskilda byggnader och magasiner äro här uppförda med anledning af jeri sbyggnaden och här skall också Iidköpingsbanan stöta till, om den kommer till stånd. Taset gick vid — re och närmade sig Iäda-ån. der bro ar trä slagen öfver än till en höjd af 40 for, plan. Major Adelsköld har här ändrat det naturliga loppet af ån och ledt det vinkelrätt under jernvägslron. Vårt lilla tåg ruliace öfver dess smäckra dimenSioner, såsem hade det gått öfver en fast släthyflad stenhäll. Till höger synes Ryda kyrka och den vackra och väl skötta Rydaholms egendom. Med detsamma vi lemna Lidaån och tåget fortfarande ilar på den Lb a. nu af Bores lä i kristaller hölj lätten, hafva vi lenmat ingen Lägerskölds distrikt och inkommit på ingeniör Danielssons. Vi ha här många bevis på denne ingeniörs utmärkta egenskaper som jernvägsbyggare. Den största kulvert på jernvägslinien förekommer här med en sektionsarea af ej mindre än 84 fot; men innan vi hunno dit, stannade vårt lilla snälltåg vid Wara station. Samma rätta arkitektyr råder bär såsom öfverallt under linien med afseende å stationskyggnaderne. Vi äro här på en af Westergötlands bördigaste trakter och det lif i handel och rörelse jernvägen väckt, bev bäst deraf, att på den korta tiden af tvenne år c:a 15—20 nybyggnader här uppstått och att den förut nästan öde platsen blifvit förvandlad till en liflig köping. En mängd menniskor voro här, liksom vid Grästorp och Håkantorp, samlade, jägtande hvar och en med sitt geschäft på den litliga platsen. , Vorwärts lyder den obeveklige konduktörens pipa, och vorwärts ilar det snabba tåget öfver snö23 venster och Tfunnebers tran Ä mLe U