ste det väcka en viss sensation, att konumgen af Italien i detta tal nästan rent ut förebådar ett nytt stort krig, i hvilket Italien skulle taga del. Pörst nu har man fått erfara det rätta innehållet af hans nyårstal i hvad detsamma rörde armöen. Det heter deri: ,, Att använda allt för stor sparsamhet mot armåöen, kunde blifva till stor skada, enär det väl kan vara möjligt alt den hvilket ögonblick som helst kunde blifva kallad icke blott att försvara gränsorna, utan äfven att förvärfva ny ära på en ny valplats. . GREKLAND. Om betydelsen af det sista minister skiftet i Athen råda många olika meningar. I de första telegrammen om denna tilldragelse heter det, att ministören Comonduros hade storgrekiska planer och skulle framkalla en definitif brytning med Turkiet. I senare meddelanden heter det deremot, att de nya ministrarno skola följa en fullt fredlig politik och undvika alla förvecklingar med turkarne. Franska tidningen ,,Temps anser den sista versionen som den rätta. Den bekräftas dess atom af ett telegram till ,Indep. belge från Athen, enligt hvilket i den nya ministerens program hebådas cen moderat politik, ,,enär Grekland framför allt bör utveckla sina inre resurser. AMERIKA, Från Philadelphia skrifves till den engelska , Times: Senaten har hittills icke stadfästat någon af de utnämningar till embeten, som presidenten Jolmson företagit. Han har tillsändt denna del af kongressen en mängd diplomatiska utnämninBar, hvariviand af general Dix till ambassarör i Paris, Hugh Ewing till amLVassadör i Haag, m. fl., men senaten har ännu icke tagit sitt beslut för eller mot dem. Bland republikanerne förefinnes en stark opposition mot general Dix utnämning. En af de sista depescherna angående de mexikanska angelägenheterna år daterad Newyork d. 31 Dec. och lyder sålunda: Det meddelas, att marskalk DBazaine skall operera i förbindelse med kejsar Maximilian, så länge de franska trupperna äro qvar i Mexiko. Detta, som låter gynnsamt för den mexikanske kejsarens sak, torde emellertid fordra bekrättelse, enär förhållandet mellan honom och Bazaine — som bekant är — varit mycket spändt. ,Times af den 2 dennes innehåller en artikel angående de mexikanska förhållandena, i hvilken det påstås, att de flesta bref och depescher från laximilian ull vissa europeiska hof blifvit un iangade under vägen, så att endust Jå direkta meddelanden från kejsaren kommit till sina bestämmelscorter. Häri ser ,,Times orsaken till den rådande ovissheten af de många motsägande ryktena om kejsarens planer och öden. I andra meddelanden från Mexiko säges, att det värsta onda, som de kejserliga hafva att strida emot, är den fullständiga bristen på pengar hos dem, enär fransmännen satt sig i besittning aftullinkomsterna.