Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1867, sida 2

Men ur den s. k. lokhetens eller nyttans synpunkt betraktas ett sädant förfarande med ogillande. — Ur samma synpunkt kan äfven den förstnämnde husegarens beteende klandras, ifall den tillfälliga vinsten kan komma att bereda en större framtida förlust. Den allmänt praktiska synpunkten gör sig alla dessa olika betraktelsesätt till godo och handlar derefter. Ur denna synpunkt uthyrer jag min lägenhet ej blott med hänsyn till högsta möjliga hyra, utan ock med afseende på att vinna en reel och stadig hyresgäst. Skulle denne komma på obestånd, så beröfvar jag honom dock ej det nödvändigaste, utan lider heldre någon förlust, beräknande att jag vinner mera uppå att ega ett godt anseende hos mina hyresgäster, hvarigenom jag erhåller bättre sådane, samt hos medborgare i allmänhet. Denna sednare ståndpunkt är i allmänhet i det praktiska lifvet, vare sig det allmänna eller enskilta, den riktiga, likasom den juridiska ståndpunkten är den enda giltiga vid domarekallets utöfning, den silantropiska vid utöfvande af välgörenhet och nyttans eller, utilitetens (klokhetens) i t. ex. handelsspekulationen. I en representantförsamling, der det gäller statens eller kommunens lif, äro de flesta ärender af den art, att de böra behandlas utur den allmänt praktiska synpunkten. Såväl den juridiska, som filantropiska och utilitets-synpunkten blir hvar för sig gemenligen alltför ensidig, ehuru det finnes tillfällen, då de äro på sin plats. En kommun eller en stat kan iråka en tvist — den måste der ställa sig på sträng juridisk grund. Den kan komma att uppfordras att efterskänka t. ex. ett arrende åt en fattig, eller lemna en pension eller annan gålva — det silantropiska motivet bör här ej vara främmande för vare sig staten eller kommunen, såsom en s. k. , moralisk personlighet. — Den kan behöfva göra ett inköp af jernvägsräler eller pålvirke; här måste nyttans eller fördelens prineip vara den gällande. Allt detta står icke heller i någon strid med den allmänna praktiska principen, som dock i många andra frågor utesluter det stränga iakttagandet af den ena eller andra af nämnde synpunkter. Men deraf följer ingalunda, att icke det ir både gagneligt och nödvändigt, att inom de församlingar, som böra i sådana stycken rådpläga och besluta, finnas både jurister, filantroper och nyttans män, hvilka utveckla sina synpunkter. Lyckligt dock om majoriteten bestämmes af den mogna praktiska uppfattningen. Här möter ock den vetenskapliga eller lärda synpunkten. Utan tvifvel är denna utaf den högsta vigt och betydelse. Hvarje praktisk handling är af densamma i väsentlig grad beroende, men man kan i det praktiska lifvet ej för hvarje fall återgå till den vetenskapliga grunden. Sjömannen, som styr sitt fartyg med hjelp af kompass och sextant och skyndsamt begagnar sig af det ofantliga vetenskapliga arbete, hvilket han har atttacka för dessa instrumenter, kan icke i hvarje ögonblick så tillbaka till de vetenskapliga beräkningarne, utan tager sina en gång vunna sormler såsom ägifna fakta. Den lärde astronomen skulle kanske vilja gå grundigare till väga, men det vore fara värdt itt skeppet under tiden stötte på grund. Så kunna äfven statsskepp sättas på zrund, när styrmännen äro alltför mycket vetenskapsmän och alltför litet praktiska. Man ihågkomme det s. k. professorsparlamentet i Frankfurt år 1848!) Men vi återgå till vår utgångspunkt. Likasom husegaren har full rätt att aga högsta möjliga hyra för:sina lägenheer, så har kapitalisten, vare sig den enskilte eller associationen, full rätt att taga högsta möjliga afgäld (ränta) för det kavital han uthyr (utlänar). När allmän ag deri gjort en inskränkning, så har letta band på det fria aftalet blifvit med skäl ogilladt och förkastadt ej blott ur konomisk, utan ock ur rättslig synpunkt, huru man också måste på samma gång gilla statens inblandning till borgenärens ördel, hvarigenom han erhåller makt öffer gäldenärens person och hela framtid, ttan att sådant ingått i aftalet. i Utur juridisk synpunkt är således den: rögsta ränta, ja äfven det hårdaste ,,ocker, ; erättigadt. Utur filantropisk synpunkt blir det åter ögligen klandradt. Den praktiska synpunkten utgor förnedlingen mellan båda. i Den rätt praktiske mannen ser till ej lott hvad han kan vinna för ögonblicket, tan Ack hvad han ban A för fran