Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1867, sida 2

en och förpligtelser till Turkiet; så länge amma beteende visas från Turkiets sida: I en skrifvelse från Belgrad till ,,Augsb. ulg. Zeit. meddelas det väsendtligaste nnehället af den proklamation, som innednarne i Thessalien och Epirus hafva ställt till de utländska makternas konsuer. Det heter deri: , Vårt fädernesland, som suckar under den turkiska regerinsens ok, kallar oss till kamp för friheten, ill förening med Grekland eller till döden! Vi skola öppna en strid, som endast är en forteättning af den, som våra fäder började 1821, och vi anropa Den Allsmäkiges beskydd samt det civiliserade Europas deltagande. Vi äro gifna till pris åt det mest oförsvarliga godtycke; vi äro på nåd och onåd öfverantvardade åt det ondskefullaste tyranni; vi hafva lidit 15 nog och vilja nu med vårt blod tillk: oss friheten: Turkarne hafva endast t framkalla hat och förakt bland de ner, som de förr underkufvat. Det i liga land, som turkarne beherrskat örklarat, ätt han icke ville svika i år, har af dem blifrit förvandladt till en; öken, och allt, som kan bidraga till meo niskans lycka, har under Turkietss blifvit till jämmer och elände. Fi i regeringar hafva hittills icke skänkt I x ken medlidande eller beskydd åt vår liga öde, men nu är vårt tålamod ut Nu, då tyrannen icke ens skonar d: gaste ställen och vill binda oss tilll och fötter, måste vi gripa till vape.. för! att återvinna friheten. I det vi beg, onal denna afgörande strid, bönfalla vi Gud om bistånd och det kristliga Europa om dess sympathier, samt hoppas, att Gud och menniskor skola stå på den rättfärdiga sakens sida. Vår enda och högsta önskan är: Förening med det fria Grekland, som är kött af vårt kött och blod af vårt blod. Vi stödja oss fast dervid, att Europa icke längre skall fördraga vår fiendes bestånd, och utropa enstämmigt: Lefve Europa! Lefve folkfriheten! Detta aktstycke är dateradt den 10 November och undertecknadt af den , thessaliska revelutionskomitän, som består af 10 namngifna medlemmar. , Times af den 31 December ofle gör ett bref frång Garibaldi till en England, angående denna makts hål i den orientaliska frågan. Garibaldis velse är daterad Caprera den 18 De ber och uttalar ett skarpt fördömand de europeiska stormakterna, för d icke obetingadt ställa sig på Grek! sida mot Turkiet. Då jag ser nöiger Garibaldi — att mitt adoptivfädernes (generalen är engelsk hedersborgare) a lierar sig med Österrike och Turkiet måste jag säga Er sanningen — neml att jag inandas pestluften i ett benlu hvilken luft icke kan fördrifvas genon: nå gon nationel lifskraft, då Storbrittanien ställer sig i beröring med döda kroppar. Hellre ville jag se, att det använde sin makt och sitt inflytande för understödjande af de kufvade nationaliteter, hvilka hotas med upplösning i despotismens ruttna atmosfer, men som icke destomindre vilja tillkämpa sig en plats bland de fria nationerna. Efter att hafva uttalat den fromma önskan, att kejsaren af Österrike måtte komma att dela sin broders, Maximilian af Mexiko, öde, och att hans rike måtte sönderfalla, slutar Garibaldi: , Ar 1827 utförde England, Frankrike och Ryssland af storsinthet — såsom Gud under. stundom låter denna känsla uppstå i de mäktigas hjertan — en af de gerningar. som i nationernas historia alltid päminnemed tacksamhet (Greklands befrielse). Lå! dem nu fullborda sin stora uppgift samt förebygga nya blodsutgjutelser, och de skola vinna rätt till tusendens välsignelser!