Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1867, sida 2

hvilket är åtföljdt af ett tal, som den en gelske talaren hållit vid ett möte i Man chester. I detta bref uttrycker den ädl lorden, att han, som nu är 89 år, ha föga hopp att upplefva ännu ett nytt år Han anser sig derföre böra afsluta sin po litiska bana med en energisk protest mo kriget och eröfraren. Han skonar härvipå intet sätt Napoleon I, men tillerkänne deremot hans brorsson långt större mode ration. Den vördnadsvärde gubben syne för det vidtogade talet hafva förvara den starkaste delen af sin förkastelsedon öfver den verld, som genom sina bifalls yttringar uppmuntrar de s. k. hjeltar, hvilkhärja och föröda. SPANIEN. De sednaste underrättelserna från dett: land hafva icke kunnat vara oväntade utan tvertom. Endast det, att Narvae i sista stunden beslutat sig för att fog: sig efter nunnan Patrocinios och pate Clarets ingifvelser, torde hafva kunna väcka en viss förvåning. Men det va endast på detta sätt, sem han kund undgå sitt eget fall. Den värde hertiger lärer äfven vara öfvertygad, att han skal kunna fullborda statsstrecket, utan at lugnet i Spanien blir stördt. Emellertilära icke de öfriga ministrarne hafva s. sangviniska förhoppningar, och drottnin gen lärer vara mycket orolig öfver de be rättelser om sinnesstämningen i landet som till henne ingå. Till en fransysk tidning skrifves on Narvaegz sista dåd följande: , Narvae hade fått reda på, att de absolutistisks ultras, med Gonzales Bravo i spetsen ville störta honom, emedan de misstänkte att han ville stanna på halfva vägen, enåi de förmodade, det han fruktade, att äfver progressisterna skulle rikta ett anfall mo honom, så snart ett passande tillfälle dertill erbjöd sig. Sedan hertigen af Valen. cia således fått kännedom om de aftal som blifvit träffade mellan de frisinnade cortesmedlemmarne och cheferna för progressistpartiet, begagnade han tillfälle — häftig, som han är — att af drottningen begära upplösandet af eortes, och detta för att slå två flugor i en smäll Efter att på förtrolig väg hafva erhålli kännedom om allt detta, samlade sig, li kasom under Decemberdagarne i Paris 123 deputerade under Rios Rosas, för at underteckna en protestadress mot cortes upplösning, som skulle öfverlemnas af er deputation, bestående af 6 cortesmedlemmar. Detta skedde den 29 December. Hvad sedan föresallit beskrifves i en an nan korrespondens, der det heter: , Nat ten mellan den 29 och 30 December arresterade general Pezuela, på speciel be fallning af ministerpresidenten, Rios Rosas och de sex medlemmarne af deputationen, under det de öfriga 123 deputerade bevakades i sina bostäder, för at förhindra, det de ånyo skulle sammanträda. 35 deputerade äro landsförrista. Det s. k. statsstrecket slutade icke med de tilldragelser, som i det föregående blifvit anförda, utan en tredje korrespondens meddelar följande: ,,Underrättelserna från Spanien blifva allt dystrare. Marskalk Serrano, presidenti senaten, har äfven blifvit arresterad oå x förd till Canariska öarne. Efter de 35deputerades arrestering hade han sökt andiens hos drottningen, hvilken icke kufide honom förvägras, såsom grand af första klassen. Han öfverlemnade då till drottningen den af cortes utfärdade protesten, tilläggande för egen del, att han helt och hållet slöt sig till denna protest. Drottning Isabella svarade på hans anförande, att hon som konstitutionell drottving icke kunde afgöra frågan, utan skulle förelägga ministrarne protesten. Så skedde äfven, och den , äkta konstitutionelle Narvaez lät genast arrestera senatspresidenten , för okonstitutionella steg.. Det är mycket kostligt att se, huru i en mängd spanska framställningar af saken man framhåller ministeren Narvaez som vapendragare för den konstitutionella friheten. ODonnell visar sig, märkvärdigt nog, mycket resignerad öfver alla de slag, som drabba hans vänner af unione liberale; han lärer till och med hafva yttrat, det han förutser, att hertigen af Valencia under den närmaste framtiden skall hafva en obestridd framgång. Hvad det sista spanska lånet ansår, så har franske ambassadören i Madrid afgjordt varit emot, att detta lån skulle afslutas på börsen i Paris, innan spanska regeringen visade benägenhet att tillfredsställa de rättmätiga anspråk, som innehafvarne af förbindelserna för den samla spanska skulden hafva. Nu lära emellertid dessa betänkligheter hafva försvunnit och den franske finansministerns bror lärer skola afsluta länet.