Förständ och hö änsla ). I ((fy V från Engel Pan.) Niin Gud! ni ör A bl ygsam. Jag är icke alls förvånad, t jag har pi ude efter er kännedom om öfverstens allmänna välvilja; men åtminstone kunde ni väl icke förutse, att tillf snart skulle inträffa. — Tilliället! upprepade mrs Jennings. Åh, I hvad det betr har bestämt sig för någonting sådant, så skall han snart på ett eller annat sätt finna ett tillfälle. NÅ väl, min vän, jag önskar er åter lycka dertill, och om det någonsin fanns eft lyckligt par i verlden, tänker jag att jag skall snart veta hvar jag skall s ka det. — Ni änmar resa efter dem till Delaford, förmodar jag, sade Elinor med ett matt leende. — Ja, min vän, och hvad det be vara dåligt, vet tänker på, ty d-. annat. — Han talade om alt det ej var reparabell. — Nå, och hvems fel är det? Hvarlöre reparerar han det inte? ule göra det annat än han sjell? De afbrötos at hetjer ten, dLem tillsade att vagnen stod vid dörren, och mrs Jen) Se H.-T. N:o 1. fslar, då en man en gång sednare tider ofta tänkt att 2 troligtvis så