Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1867, sida 1

Article Image
— 2—— — oss besynnerligt, att förf. från sin ståndpunkt anser våra invändningar mot hans fria idt, att Finlands förlust varit och är en vinst för Sverge, såsom , fraser, då för den, som underkänner betydelsen och giltigheten af ett argument, det yttrande, hvars kärna detta argument utgör, naturligtvis måste hopkrympa till en tom fras. Att något af hvad som förf. anför förlänar vigt åt hans af oss bestridda påståenden, kunna vi för vår del åtminstone ej inse. Han säger: ,en särskild fras är det, att anse (?!) svårigheten att försvara vår kontinent större nu än då vi hade Finland qvar, emedan fienden nu ryckt oss närmare inpå lifvet! En sådan äsigt var dock, såsom förf. sjelf framhållit, allmi änt herrskande på den tid, hvilken han skildrat, och ännu i dag torde det kunna utan öfverdrift påstås, att det stora flertalet af våra upplysta och tänkande landsmän hyser den, och det oaktadt ej blott förf. utan hvarje skolgosse vet, att , Finland icke behöfver öfverseglas (sic!) för att man ifrån Kronstadt eller Riga skall komma till Stockholm. Förf. säger, att vi bordt lägga på minnet hvad sörf. utförligt sagt om en förmur, som sjelf behöfver försvar. Men förmurens fördelar och olägenheter ba, långt innan förf. tog sig för att upplysa allmänheten om dessa sednare, blifvit så grundligt skärskådade och framhållna — och det icke minst i den, såsom det tyckes, af törf. ringaktade dagbladslitteraturen — att vi icke i den framställning, hvartill vi hänvisats, kunna finna någon ny punkt vigtig nog att förtjena närmare uppmärksamhet. Att vidare tvista med förf. i denna fråga vore en temligen ofruktbar sysselsättning, och derför vilja vi blott med afseende på de ofvan citerade yttrandena fästa uppmärksamheten på det faktum, att så länge Finland var förenadt med Sverge, var det Finland och icke vårt fosterland, som utgjorde skådeplatsen för krigen med Ryssland, ett förhållande, hvarifrån icke ens ryssarnes härjningar på den svenska kusten 1719 kunna sägas bilda något undantag, enär Finland då under åratal varit i Rysslands händer. Om hädanefter ett krig mellan Sverge och dess miktige granne i öster kommer att utbryta, blir naturliglvis Sverge genast krigsteatern. Är detta en fördel för vårt land, så är det väl också en fördel för en belägrad stad, när fästningsvallarna stormas och striden förflyttas från de yttre förskansningarna in på gatorna. Och är Sverge skyldigt Carl Johan ,, evig tacksamhet, för det att han uraktlät att återskaffa det Finland, när ett gynnande tillfälle dertill erbjöd sig, så är det väl skyldigt Gustaf IV Adolt alldeles detsamma, för att denne genom sina förvända försvarsåtgärder i å betydlig mån underlättade ryssarnes eröfring af detta land. Förf. hade framställt såsom en fullkomligt afgjord sak, att Carl Johan ej skulle kunnat skaffa oss både Finland och Sverge på en gång, och vi hade frågat: är detta så säkert? anförande såsomiskäl för vårt tvifvel vår förmodan, att. om Alexander sett sig tvungen att återlemna Finland för att erhålla Sver ges bistånd i sin nödställda belägenhet, han väl äfven skulle gått in på att lemna oss garantien för Norge, derest denna gjorts till ett ytterligare vilkor för detta bistånd. Förf. påstår i sin mot oss riktade uppsats, att garantien i detta fall skulle blifvit gagnlös, emedan Alexander ej skulle brytt sig om att infria sin förbindelse, helst som detta kräfde ansträngning, enär Österrike hemligt motverkade förslaget om Sverges förening med Norge. Det är visserligen möjligt att den af förf. så högt beprisade monarken skulle under sådana förhållanden brutit det ord och löfte, han högtidligen gifvit en högt värderad bundsförrandt, oaktadt de af förf. sramhällna vigtiga tjenster, som Carl Johan gjort honom sjelf och hela den antinapoleoniska koalitionen, och oaktadt uppfyllandet af detta löfte icke innebar eller var förknippadt med nägon uppoffring å hans sida, utan blott kräfde ett energiskt och med hans höga värdig het väl öfverensstämmande användande a det stora och oftast afgörande inflytande: som han utötvade inom de allierade su

3 januari 1867, sida 1

Thumbnail