allmännas nytta, såsom till högre solkskolor och andra bildningsanstalter, kommunikationsanstalternas förbättring, allmänna arbeten o. s. v. De aldrastörsta beställena kunna ingå till statsverket och utarrenderas för dettas räkning, i likhet med hvad nu sallet är med de s. k. kungsgårdarne. 3) Alla soldatoch båtsmanstorp tillfalle de kommuner, inom hvilka de äro belägna, och utarrenderas, under behöriga kontroller och garantier, af kommunalstyrelserna. Inkomsterna användas till kommunernas nytta och böra kunna bidraga till en lättnad af deras bördor. Sedan denna fråga blifvit ordnad, återår nu att tala om huru indragningen i gt bör tillgå. Så snart den nya armeorganisationen träder i kraft, ställas alla rusthåll och rotar på vakans, hvarom öfverenskommelser förut träffats med vederbörande rustoch rotehållare. Grunderna för dessa öfverenskommelser bestämmas genom särskild lag, som måste antagas före sjelfva organisationsförslaget eller åtminstone i sammanhang med detta. Den vakans-afgift, som rustoch rothållare måste erlägga, bör beräknas helst i penningar och i spanmål endast när vederbörande rustoch rotehållare sådant uttryckligen önska. Denna vakans-afgift debiteras och uppbäres på samma gång som kronoskatterna samt ingår till statsverket. Staten, som helt och hållet intager rustoch rotehållarnes plats gent emot soldaten och båtsmannen, öfverlemnar åt vederbörande kommuner soldatoch båtsmanstorpen i den mån dessa blifva lediga. Detsamma gäller om boställena, hvilka (med vissa förut omnämnda undantag) i den mån de blifva lediga tillfalla de större kommunerna, länen. 3) Den nuvarande armåens hela personal, såväl stridande som icke-stridande, bibehåller hvar och en oförminskade alla de löneförmåner, af lwad namn och beskaffenhet de vara må, hvilka honom lagligen tillkomma och af hvilka han är i besittning, då den nya organisationen träder i kraft, och kunna desamma endast genom laga dom honom afhändas. Det varde dock staten obetaget att använda hvar och en af gamla armCens personal på den plats i den nya organisationen, der han anses brukbar, likväl med den inskränkning, att ingen emot sin vilja får användas inom ett annat vapen än det han tillhör. Likvisst borde musikanter vid artilleriet och kavalleriet kunna placeras på musikkårerna vid infanteriet. I enlighet med denna princip fördelas hela personalen, för så vidt den är anindbar, i något så när lika proportioner på de olika afdelningarne inom den nya organisationen. De indelta soldaterna böra likväl vid denna fördelning, om möjligt är, bibehållas vid de torp de en gång erhållit. 4) Då tjenstgöringen i den nya organisationen uti många fall blir något olika med hvad den varit i den gamla, så bör i det nya tjenstgörings-reglemente, som kommer att utarbetas, noga bestämmas hvilken tjenstgöring som för deras åtnjutande löner åligger de gamla löntagarne. Först när någon i och för tjensten tages i anspråk utöfver den tid detta reglemente föreskrifver, bekommer han för hvarje dags extra tjenstgöring ersättning i enlighet med hvad i nya organisatioren finnes stadgadt angående tjenstgöringspenningar. Icke i något annat fall vare det medgitvet att tilldela en och samma person tjenstgöringspenningar efter nya systemet på samma gång han uppbär lön efter det gamla. De, som för sig finna fördelaktigare att för sin tjenstgöring godtgöras i enlighet med nya systemet, måste då afstå från alla de löneförmåner de åtnjuta efter det gamla. Någon option i motsatt riktning är naturligtvis icke tillständig. Häraf följer äfven, att de gamla löntagare, som emottaga anställningar som fast aflönta instruktörer, i och med detsamma afsäga sig sina gamla löneförmåner. Hvar och en, som avancerar från den grad han innehade i den gamla armåen till en högre grad i den nya, inträder i alla hänseenden i den nya gradens rättigheter och skyldigheter, sådana de äro bestämda i den nya organisationen. Ingen avancere dock emot sin vilja. 5) De officerare och underofficerare samt officerares och underofficerares vederlikar, som utnämnas från och med den dag den nya organisationen träder i kraft, erhålla inga andra löneförmåner, än sådana som der äro dem tilldelta. 6) Krigsakademien på Karlberg indrages samtidigt med den nya organisationens införande. De af de vid denna tidpunkt å Karlberg befintliga kadetterna, som sådant önska, fördelas på divisionsskolorna, hvilket är en fördel för dem, enär de i dessa skolor erhålla sold och inqvartering, då de deremot på Karlberg få erlägga en ganska dryg afsift. Då de ynglingar, som nu vinna inträde i kadettskolan, när de utnämnas till officerare erhålla lön på stat, men enligt det nya systemet finge de första åren åtnöja sig med tjenstgöringspenningar, som till en början åtminstone endast undantagsvis kunde motsvara denna lön, torde billighaten fardra att da EagatHHH hann na