Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1866, sida 2

Före Maj månad skola de franska gevärsfabrikerna till armån hafva levererat 50,000 Chassepot-gevär. Staden Paris utgifs-stat kommer detta i att sluta sig på en samma af 199, 157, 100 dr rmt. Å AMERIKA. Af presidenten Johnsons budskap till congressen handlar den första hälften om le inre angelägenheterna. Efter en allän helsning till kongressen uttalar prelenten sin förhoppning om, att den biterhet, som åstadkommits genom det sista nbördeskriget, skall lägga sig genom de ria institutionernas välgörande inflytelse. Ett fullständigt återvändande till de gamla poderliga känslorna bör vara hvarje pariotiskt hjertas uppriktiga önskan: vi skola dafra fullbordat vår största nationella triumf, då vi, glömmande de förflutna tideras sorgliga tilldragelser och endast erinande oss deras upplysande lärdomar, ånyo eträda en framåtskridandets bana såsom tt fritt, lyckligt och enigt folkk. Härefter utvecklar presidenten de åtrder, som han företagit med afseende vå unionens rekonstruktion, och det mottånd, som deremot rest sig från kongresens sida. Derom uttalar han sig sålunda: Jag anser i hög grad beklagansvärdt, det konressen underlåtit att medgifva lojala senatorer ch representanter tillträde till kongressen för de tater, hvilkas innebyggare icke tagit större del i pproret än Tennessees (hvars representanter fått illträde till kongressen). Tio stater — således nera än fjerdedelen af hela antalet — äro nu tan representation; 50 platser i representantertas hus och 20 i senaten stå ännu lediga, icke ill följe af samtycke från de orepresenterade staerna, utan på grund af kongressens vägran att nottaga ombudens från dessa stater fullmakter. itt medgifva dem tillträde till kongressen skulle annolikt haft till verkan att förnya och befästa årt förhållande som ett enigt folk; det skulle lafva undanröjt en allvarsam orsak till mi 108 dessa staters befolkning, och skulle hafva öferensstämt med den stora princip, som är uttaad i den amerikanska sjelfständighets-förklarinsen, nemligen: att intet folk kan bära skattebö lor och samtidigt härmed vara beröfvadt repreentationsrätt. Detta steg skulle likaledes hafva sfverensstämt med de föreskrifter, som äro uryckta i författningen: ,,att hvarje stat skall hafva itminstone en representant, och ,att ingen stat itan dess samtycke kan beröfvas lika rösträtt i senaten med de öfi staterna. Ändamålet med lessa föreskrifter var att försäkra hvarje stat och hvarje stats befolkning rätt till representation i kongressens tvenne kamrar, och upprätthållandet if staternas likhet i senaten var en så väsendtlig punkt i konstitutionens författares ögon, att en stat icke ens vid en förändring af författningen utan dess eget samtycke kan beröfvas en röst i denna gren af den nationella lagstiftningsmakten. Derefter gifver presidenten en utvecking af kongressens inkonsequens, så väl med afseende på det ofvan anförda, som till andra vigtiga författningsfrågor, och tillägger sedan: Förenta Staternas författning gör det till en pligt för presidenten att anbefalla till kongressens öfvervägande ,sådane förhällningsreglor, som han anser för nödvändiga eller ändamålsenliga. Jag känner icke någon åtgärd, som mera bjudande kräfves af nationalintresset, af en sund politik och af den rätta likhet, som bör förefinnas alla staterna emellan, än att lemna lojala medlemmar tillträde till kongressen från de stater, som icke nu äro representerade. Detta skulle fullända staurationens verk och utö ett lyckligt infly tande på fredens, enighet och brodei återupprättande; det skulle i hög grad ve att förnya medborgarnes i Förenta Staterna tillit till fastheten af deras institutioner; det skulle innu mera binda oss samman som nation, och det skulle sätta oss i tillfälle att visa verlden den orubbliga kraften hos en regering, som är grundad på folkets vilja och b på frihetens, rättrdighetens och iutell p lunda ökade st alskheten i de a n oåterkallelig ria instituIsens fiender Tillträde d hemta från vår sista inbördes split till kongressen af lojala medl: ter, som nu äro d allt. tvifyel och genom förmå alla d ma ut i handelns och industri aler. Detta skulle förbättra de s:aters ställning, som i denna stund är osäker, och, genom att dit draga emi grationens ström, bidraga till brukandet af all den fruktbara jord, som nu ligger öde, samt leda till ökandet af de produkter, som i så hög grad bidragit till nationalvälståndet och verldshandeln. Nya tillfällen för företagsamhetsandan skulle öppnas för vårt framåtskridande folk, och snart skulle krigets ödeläggelser vara botade och spåren af våra inre stridigheter utjemnade. Om finansernas tillstånd uttalar sig budskapet så: ,Berättelsen från finansministeören framställer våra finansers tillstånd som långt gynnsammare än de mest litirogna för ett år sedan kunnat vänta. Under loppet af det finansår, som gick till ända den 30 Juni 1865, det sista krigsåret, hade statsskulden vuxit med 941 37 doll och den 31 Oktober 1865 uppgick heia statsskulden till 2,740,854,750 dollars. Den 31 Oktober 1866 hade den nedgått till 2,551,310,006 dollars, och dess förminskning under loppet af 14 månader, från de 1 September 1565 till den 31 Oktober 1865, belöpte sig såle till 206,379, dollars. I den förra finansberättelsen hade man kalkylerat, att skulden under de tre qvartaler af det finansär. som slutade den 30 sistl. Juni, skulle växa med 112,194,947 doliars. Under denna period har den emellertid förn ats med 31,196,387 dollars, enär årets inkomster varit 89.905,905 dollars mera, och utgifterna 200,529,235 dollars mi:dre, än man i kalkylerna upptagit. Intet kan bättre än dessa siffror bevisa våra nationella resursers vidsträckthet och styrka samt den snabbhet, hvarmed, under vår reger iorm, en stor militärisk utrustning till lands och sjö 2 upplos och utgisterna nedbringas från krigs-till fredsfot. Under det finansär, som slutade den 30 Juni 1566 hafva inkomsterna uppgått till 553,032,620 dollars och utgifterna till 520.759,940 dollars, alltså öfverskottet 37.281,680 dollars. Man anslår inkomsterna under det finansår, som slutar den 30 Juni 1867, till 475,061.386 dollars, och utsifterna till 316,428,078 dollars; statskassan skulle således få ett öfverskott af 1 3,308 delars. Under finansåret 1867—1868 anslås inkomsterna komma att belöpa sig till 436 millioner, och utgifterna till 350,247,641 dollars; altsölverskott 2.354 dollars. Detta inkomstförslag kan blifva förminskadt cenom en nedsättning i ac erna och att ström