Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1866, sida 3

höra ifrån er, och ännu mera att få se er, hvarje timma af dagen. Kom äter hit så snart som möjligt och förklara skälet hvarföre jag så länge fått vänta f s. Det vore bäst att ni kom tidigare en annan gång, emedan vi vanligtvis äro ute vid etttiden. Vi voro i går alton hos lady Middletons, hvarest var dans. Man har sagt mig, att ni också var bjuden; men kunde det vara möjligt? Ni måste i saming vara mycket förändrad, sedan vi skiljdes, om förhällandet var så, och ni icke var der. Men jag vill icke tro det vara möjligt, och jag hoppas mycket snart få emottaga er muntliga försäkran om motsatsen. M. DS Innehållet af hennes sista biljett var detta: Hvad skall jag tänka, Willor zby. om erf upp ande i går afton? Åter begär jag en förklaring deröfver. Jag var beredd att möta er med den glidje, som var en naturlig följd af vår långa skiljsme sa, — med den förtrolighet, som värt umgänge i Barton syntes mig rättfärdiga. Jag blef i sanning tillbakastött! Jag har tillbragt en förskräck lig natt med försök att ursakta elt uppförande, som knappast kan kallas mindre än för -olämpande; men ehuru jag ännu icke varit i stånd att uttänka någon förnuftig ursäkt derför, är jag fu komligt färdig att höra ert försvar, Ni har kanske blifvit falskt underrättad, eller med afsigt bedragen, i någonting beträffande mig, som kan hafva nedsatt mig i er tanke. Säg mig hvad det är; förklara grunderna på hvilka ni handlat, och jag skall blifva nöjd att kunna vara i stånd att öfvertyga er. Det skulle i sanning smärta mig att blifva tvungen tänka illa