talda lånen tillhörde 316 kategorien diverse oc 311 guldoch silfvereffekter, hvilka sednare må ste på mindre tid än en minut för hvarje pan från guldoch silfvermagasinet upphemtas. j Svenska slöjdföreningen samman wäd de sistl. Onsdags afton. Af den månadsredogörel se, som vice ordföranden, kapten Björkman, upp läste, inhemtades, att den till undersökning a hussi jdens och binäringarnas tillstånd tillsatt: komitt redan mottagit de begärda uppgiftern: i ämnet från 18 hushållningssällskapers förvalt ningsutskott, hvaremot från 5 sällskaper dylik: uppgitter ännu saknades. Komiteen har uppdra git åt sin sekreterare, litteratören N. Bruhn, at bearbeta det förhanden varande materialiet. cel äro redan de inkomna uppgifterna från Upsala Nykypings, Jönköpings och Kronobergs län bear. betade. Vidare att en ny föreläsningsserie at dn A. Lamm: om arbetarens helsotillstånd inom kor skall öppnas. Slutligen påpekades några företeel ser, som röja det vaknade intresset hos arbetarne för associationsväsendet. bland hvilka företeelse nämndes dels de på sednare tiden bär uppståndna diskussionerna om folkbanker, för hvilkas upprättande sällskaper redan bildats i Stockholm, Örebro och Wexiö, dels att sällskapet för arbetareföreningars befrämjande i Stockholm funnit sig nödsakadt att öppna en byrå, för meddelande a upplysningar åt en mängd personer, som göra förfrågningar rörande dessa folkbanker. Åuditör C. E. Ljungberg utvecklade i korta hufvuddrag iden om folkbankerna, deras ändamål att genom medel, insatta af arbetaren sjelf. vid behof understödja honom, derigenom också meddelande honom den serskilda dygden af sparamhet och ingi ande honom en för hvarje samhällsmedlem nödvändig grad af sjelfkänsla. Talaren sökte visa nöd indigheten, att förslaget om dessa banker, nu en gång väckt i hufvudstaden, icke finge förfalla derstädes, och att man icke borde låta afskräcka sig om ej straxt i början alla derå fästade förhoppningar blefve förverkligade. Fabrikör Schmledtes vid förra sammankomsten äckta förslag, att skaffa teckniska modeller och prof på sådana industrialster, som kunde blifva töremål för inhemsk tillverkning och möjligen se dermera äfven afsättas i utlandet, remitterades efter någon diskussion till föreningens 1:a utskott, knbehandlar ämnen, som röra tekniska ärenen. Till styrelseledamot efter fabrikören, f. d. löjtn. J. v. Koch, hvilken afsagt sig detta förtroende, utsågs genom samfälld röstning ; auditör C. E. Ijangberg. Slutligen anmäldes, att tvenne nya ledamöter hade blifvit inskrifna och såsom sådana af föreningen antagna. — Uperan Afrikanskan. Dag. Nyh. beättar: Arbetet med uppsättandet af denna opera bedrifves med all fart. Dekorationsmålare, konstruktörer maskinister, snickare, smeder och repslagare ha fullt upp att göra, för att fylla alla de fordrin gar, som denna monster-opera kräfver, för att på ett sätt, som ännu ingen opera hos oss blifvit gifven — Profeten icke ens undantagen — kunna framställas för vår teaterpublik. Det stora fartyget, som hör till pjesen, är redan så pass itt dess stomme är sammanfogad och att höjni sänkningsoch sjögångsmaskinerict häromdagen kunde alprofvas, hvarvid allt befanns arbeta utmärkt tyst och väl och så, som den unge konstrukören beräknat. Däckets dimensioner blifva, om vi minnas rätt, 32 fot på det ena hållet och 24 på det andra — ett däck, respektabelt nog på en teater. Hvad höjden beträffar, hafva vi förglömt t-talet, men vare nog sagdt, att akterstammen stan kommer att nå t upp till teaterns lufttak. Tostuaden ensamt för nu ifrågavarande maskineri orde komma att uppgå till närmare 20,000 rdr. Det som förtjenar kanske mesta beundran är len utomordentligt sinnrika mekanism, hvari 1 sartygets rörelser, som dess slutliga förs vande i djupet komma att regleras. Förmedelst renne fina, med handtag försedda häfstänger, hvilca troligen komma att ledas till någon yrå is ongen, på det att den, som reglerar fartygets röelker. desto bättre måtte kunna iakttaga effekten, can en enda person med ytterst ringa kraftanträngning låta hela denna koloss, med allt hvad leruppå är, beskriiva mer eller mindre våldsamma .rullningar och slutligen så småningom uppslucas af vågorna, hvarvid endast akterspegeln, hvarvå tvenne de ombord varande personerna rädblir synlig öfver vattnet. Drifkraften till let hela är en T-hästars-t in. — Föreläsningar i slöjdskolan komma att hållas hvarje Lördag, om födoämnenas keniska betydelse, af teknologen hr A. W. konqvist. — Stockholms Sparhanker under Noremer månad 1866. Stockholms stads: nsättningeer.. Hdär S1,977: — tagningar... .. 67,623: 76. sverskjuta nde insättningar . Rdr 14, 353: 24. Stockholms läns: tminger...... Rdr 33,019: gningar. . . ... 15.192 NÅverskjutande insättningar Bår 11.5 åledes mera insatt än uttaget Ådr 25,SS0: 49. — Indeligt stilprof. I Väktaren anmäes ett arbete: om den heliga Skrifts inspiation, dogmatisk afhandling af d:r Clas NVarholm, kyrkoherde i Slöta och Karleby, ned följande ord: Då otron bygger så många fästen, hvarifrån agens eller rättare sagdt nattens hjeltar med veskapliga och ovetenskapliga vapen djerft anripa den heliga Skrift, så att de, som blott hålt sig fast vid dess utanverk, börja släppa sitt tag ch falla i fiendernes våld, och åtskillige af dem, om slagit upp sin boning derinne, samt smakat et goda Guds ord, börja blifva klenmodige och opa: Herre fräls o i förg fienderna få öferjanden-: så är det icke allenas glädjande utan fven uppfriskande att se, huru det ändock finnes! ådana, som äro vid godt mod och våga ännu hnude gamla bepröfvade vapnen emot de öfvermoangriparne. Så sker det i ofvannämnda afndling. Der dagtingas icke med fienderna, — rbjudas dem inga eftergifter, om ock aldrigiis Ja, der upptagas äfven från deras läger inade vapen, som skoningslöst slungas tillba mot dem, som först användt dem. Vi vilja anett erempel härpå från sid. 52. Der läsa vi -Ivilka omkastningar har icke ensamt samtid upplefvat inom naturvetenskaperna! ke längesedan framställde man åtskilnaden nellan menniskoracerna såsom ett obestridligt jak., ; det var omöjligt, sade man, att härleda menkoslägtet från en enda menniskopar. Dessa ! er hade vunnit en sådan makt och betydelse, att, ider förklarar kyrkans bekännelse vara sina grundvalar, Genom beviset om en sprunglig mångfald af menniskoracer måste läan om Adams skapelse och om ynden falla, ch med dessa läror måste äfven läran om Christi soning o. s. v. uppgifvas. Man påstod ytterliare, att med den kännedom man hade om den erhörda mängd olika arter, hvaraf djurverlden actår måsta historien om syvnda flodan och arken