Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1866, sida 1

stater, med hvilkas hållning regeringen i Berlin har stort skäl att vara missbelåten. Denna stat står, som bekant är, med ena benet i och med det andra utanför nordtyska förbundet, men dess regent har högst ogerna funnit sig i do nya förhållandena och gör i hvarje fall det minsta möjliga för att hefästa dem. , Nordd. allg. 2eit. skrifver härom: , HessenDarmstadt är, efter allt hvad man derom hörer berättas, den stat, som står längst tillbaka med förberedelserna till de gemensamma anordningar, som äro nödvändiga för det nordtyska förbundet, så framt detta skall kunna uppfylla sin bestämmelse. En af kronprinsen af Preussen, den 7 dennes, gifven galadintr bevistades af danske kronprinsen, som aftonen derefter besökte operan. Kreuz-Leit. berättar, att konungen af Sachsen skulle aflägga ett besök i Borlin den 17 dennes. Den nordslesvigska deputationen kommer, på grund af uppskjutandet af förslagets till Elbehertigdömenas annexion behandling i deputeradekammaren, icke att invänta denna debatt, utan återvänder hem dessförinnan. Medlemmarne af deputationen hafva haft täta sammankomster med deputeradekammarens referent i denna fråga, Kannegiesser. Den enighet och samverkan mellan preussiska regeringen och deputeradekammaren, som karakteriserade landtdagens verksamhet omedelbart efter fredsslutet i Prag, har lidit ett väsendtligt afbräck under förhandlingarne i förliden månad och hotar att ånyo öfvergå till en stående konflikt mellan folkpartiet och ministören. Hvad som måhända mera än något annat kommer att stadfästa den ogynnsamma stämningen bland deputeradekammarens liberala flertal torde vara återupptagandet af den process mot Twesten, som anhängiggjordes med anledning af hans bekanta häftiga anfall mot preussiska justitiseförvaltningen. Enligt ett förut af oss meddeladt telegram har nemligen en af statens öfveradvokater appellerat till högsta domstolen i Berlin mot Twestens frikännande och påyrkat hans bestraffande med två års fängelse. I deputeradekammaren har underrättelsen härom framkallat stor bitterhet, och den rådande sinnesstämningen har funnit sitt uttryck i resultatet af en omröstning den 4 dennes, genom hvilken, med 153 röster mot 150, fö ; des inrikesministern en summa af 35,000 thaler, som var bestämd till ,,en hemlig dispositionssond för polisföremåll. Det tal, som Twesten höll under denna debatt, var ungefär lika skarpt, som det, för hvilket han blifvit åtalad. ITALIEN. Nästan mera än vid de romerska angelägenheterna är för ögonblicket den allmänna uppmärksamheten i Florens fästad vid ryktena om prinsarnes, Humbert och Amadeus, förestående förlofningar. Som man torde påminna sig, har det varit tal om, att den förstnämnde skulle förmälas med en österrikisk erkehertiginna, en dotter till erkehertig Albrecht. Nu påstås det emellertid vara fullt afgjordt, att planen härtill är öfvergifven, och att han i stället skall förmälas med cn nidce till exhertigen af Modena samt således nära beslägtas med hertiginnan af Bordeaux. Exhertigen af Modena, som är barnlös, hade en två år yngre broder, Ferdinand Carl Viktor, som dog år 1849 och efterlemnade, i sitt äktenskap med erkehertiginnan Elisabeth,, en dotter, Maria Theresa, född den 15 December 1849. Det är denna unga furstinna, som skulle vara utsedd till kronprinsens af Italien brud. I fall bon, som är antagligt, kommer ate ärfya exhertigen af Modena, så säges hon komma i besittning af en förmögenhet utaf 5 mill. pund sterl Nästan u större uppmärksamhet fister mån vid ryktet om prins Amadei förmälning. Enligt detta rykte kulle han få till gemål en ung furstinna af Cisterna. Denna familj är den enda furstliga familj i Piemont. I öfrigå delar at Italien finnes öfverflöd af furstliga familjer; i Piemont finnes — som sagdt är — endast en. Denna familj har alltid vait känd för sin patriotism: År 1821 var en surst Cisterna i carbonarismen förenad med Carl Albert och blef sedan dömd till lanåsflykt. Den i rägavarande unga damen är njgce till den bekante gunstlingen hos Pius IX, de Merode, och lärer hafva en förmögenhet, som årligen inbringar 40,000 pund sterling. Sönerna af rusurpatorn, den exkommmicerade, skulle således förmälas med nära anhöriga till exhortigen i. Modena och till Merode. — Hvilken märkvärdig ödets lek! Utsigterna till den romerska frågans redliga lösning, med påfven å ena sidan samt Frankrike och Italien å den andra, iro mycket svaga. Den ofåciella tidninsen i Florens berättar — såsom förut är neddeladt — att Vegcesi afslagit den hoiom erbjudna missionen till Rom (och