Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1866, sida 1

2 UTRIKES I TYSKLAND. Föln. Zeit. vänder sig i en py ledande artikel ännu en gång till de min i Tyskland, som påstå, att Nordslesvig, om det förblifsver i Preussens ego, aldrig skall kunna blifva ett , österrikiskt Venetien Det är icke så my cket Preussen — så yttrar sig nämnde tidning, — som herrskar i det danska Slesvig, som en skara andliga och verldsliga embetsmän. hvi : 1864, under skydd af den segerrikt ; framryckande preussiska krigshären, kastade sig öfver detta land, under det gamla, till en del högt förtjenta och af I befolkningen högt akt ade embetsmän utan rätt och dom jagades från sina tjenster. Alldeles på samma sätt var det i Venetien, der ett sremmande embetsmannastånd hade fästat sig. De danske slesvigarne beherrskas för ögonblicket af deiras bittraste och mest förhatade fiender. Under många gencrationer skulle hvarje ärlig dansk slesvigare bevara trol mot sitt danska fädernesland. Österrike ejorde stora ansträngningar för att vinna den italienska befolkningens i Venctien ynnest, men allt utan nytta; äfven Preussen skall, under liknande sträfsanden i Nordslesvig, endast ösa i Danaidernas såll Det nuvarande tillståndet i Nordslesvig : värre än det, som under åren 1850—1861 var föremål för de tyska slesvigarnes klagomäl. Den fråga, hvilken i preussiska deputeradekammaren föreligger, och som blifvit uppskjuten med anledning af kronprinsens uta Danmark vistande i Berlin, är egentligen följande: , Skall konungen af Preussen nödgas att tjena som redskap för det slesvigholsteinska partiets blinda och upphetsade passioner, eller skall han vid ordnandet af denna fråga endast taga Preussens stora politiska intressen till rättesnöre tör sitt bandlingssätt? Konungen skall icke på något bättre sätt kunna värna dessa intressen, än genom ett ärligt utförande af art. 5 i fredstraktaten. Ett motsatt besl hafva de allvarsammaste följder, och det är ansvaret härför, som hvar och en bör noga öfverväga. Preussiska regeringen har emsider anett sig böra tillgripa stränga och energiska ätgi irder mot militären och embetsmännen i det förra konungariket IIannover. Möjligtvis är detta det sta och nliga tecknet de till, att en kraftig band ånyo fattat regeringstyglarne i Berlin. Framtiden skall utvisa huruvida dessa stränga åtgärder skola förmå bryta det passiva motstånd, som de hannoveranska empetsmännen lagt i dagen. För frigt framgår af berättelser från Hannover till yydtys ska tidningar, att sinnesstämningen N os folket är i hög grad uppretad, och att specielt de embets hvilka 3 ällt sig den nya regeringens föreskr fterrättel se, hafva en ytterst svår s ning. Många af de högre embetsmännen föredraga der on afsked framför en fortsatt verksan de närvarande för hällandena. å Mt 1 visar en trotsi et och bes-illf i dagen fna åyr sti Il Tier g kan, Hå snarb ryktet sp en till de sig, att preussiska regeri den hamoveranske schatulik ort utbetalningen af exdrottning venyer bercende e af generalguvern samtycke, tecknade genast en mingd iika adelsmän betydliga summor, som ställdes till exa xdrottningens förfogande. Baron Hardenbergs sista resa till Berlin har utan tvifvel stått i förbindelse med de f hållanden och de mångfaldiga svårigheter, som hans administration haft att kämp pa emot. Äfven Hessen-Darmstadt tillhörer de